Oro över vad som ska komma efter talibanerna

011009 (IPS) – USA har attackerat ett Afghanistan splittrat av fundamentalism och etniska konflikter. Men dessvärre har man inga idéer om en möjlig ordning i landet efter talibanerna, menar Afghanistan-kännare.

Den amerikanske presidenten George W Bush har sagt att USA inte engagerar sig i nationsbyggande. Men det är precis den attityd som ledde till det decennielånga inbördeskrig som följde i Afghanistan efter att Sovjetunionen dragit sig ur landet 1989, menar flera experter.

Enligt den tidigare pakistanske finansministern Javed Burki vände sig afghanerna mot varandra efter att USA lämnat landet utan att hjälpa till med den typ av nationsbygge som följde i Europa och Japan efter det andra världskriget.

Burki, som också har varit vicepresident i Världsbanken, menar att den USA-ledda koalitionen denna gång borde använda sina resurser på ett klokare sätt.

För Pakistan är det viktigaste, vilket landets självutnämnde president Pervez Musharraf påpekade vid en presskonferens på måndagen, att en kommande regim är vänligt inställd till Pakistan.

Musharraf sa att han meddelat USA och Storbritannien att angreppet inte får ge talibanernas motståndare i Norra alliansen några fördelar.

Pakistans ärkefiende Indien vill däremot gärna se att Norra alliansen, som tvingades ut ur huvudstaden Kabul av talibanerna, återtar makten.

Indien har under närmare ett decennium stöttat Norra alliansen i hemlighet, och ser nu chansen att återfå sitt inflytande i Kabul.

Ryssland har också stöttat Norra alliansen, liksom Iran. Iran är främst lojala med den hazariska folkgruppen i Afghanistan, som till skillnad från majoritetsbefolkningen i landet är shiamuslimer.

Iran stödde till en början den USA-ledda koalitionen mot terrorismen, med drog tillbaka sitt stöd när det visade sig att Washington var starkt beroende av Pakistan. Därefter har man fördömt angreppet mot Afghanistan.

Talibanerna har rekryteras bland pashtunerna, som utgör cirka 40 procent av landets 20 miljoner invånare. Norra alliansen domineras av uzbeker och tadzjiker.

De flesta länder föredrar en bred och mångetnisk lösning där både de dominerande pashtunernas intressen tas tillvara, men även de mindre gruppernas, som tadzjikernas, uzbekernas och hazarernas.

Pervez Musharraf varnade på måndagen för att det tomrum som kan komma att lämnas av talibanerna inte får tas över av Norra alliansen.

– Norra alliansen måste hållas i schack så att vi inte återgår till anarki, sa Musharraf.

Han sa också att Pakistan inte är motståndare till en lösning där den gamle afghanske kungen, Zahir Shah, som lever i exil i Italien, ges en roll.

Ett hinder för en snabb och fungerande lösning i Afghanistan är den konflikt om Kashmir som förmörkar relationerna mellan Indien och Pakistan.

Enligt Indien stödjer Pakistan den fundamentalistiska gerillarörelse som slåss mot indiska säkerhetstrupper i den indiska delen av den omtvistade delstaten. Förra veckan dödades 39 människor i en självmordsattack mot delstatsregeringens parlamentsbyggnad i Srinagar.

Attacken föranledde den indiske premiärministern Atal Bihari Vajpayee att kräva att USA inkluderar gruppen Jaish-e-Mohammed, som låg bakom bombdådet, i sin kamp mot terrorismen.

Tidigare i år skrev Peter Tomsen, som tidigare var amerikanskt sändebud hos afghanska motståndsrörelsen, vilken senare utvecklades till talibanerna, att striderna i Afghanistan och Kashmir hänger samman.

Enligt Tomsen måste en afghansk uppgörelse omsluta två cirklar. En inre som har att göra med konflikter mellan afghaner, och en yttre cirkel av nationer som söker inflytande över Afghanistan. Pakistans engagemang i Afghanistan efter att Sovjet dragit sig ur landet 1989 var, enligt Tomsen, ett uttryck för landet strävan att få ett “islamiskt djup” gentemot ärkerivalen Indien.

(011009)

. 

Ranjit Devraj

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *