011009 (IPS) – USA
Det som är klart är att George Bush hoppas kunna krossa nätverket al-Qaida och störta talibanregimen som styr 90 procent av Afghanistan. Men frågan om vem eller vilka som ska ersätta talibanerna är fortfarande obesvarad.
Washington har dessutom antytt att kriget kan komma att föras även i andra länder i Mellanöstern.
Ett brev som den amerikanske FN-ambassadören John Negroponte skickade till FN:s säkerhetsråd varnade för att det under de kommande veckorna och månaderna kan följa “vidare insatser avseende andra organisationer och andra stater”.
Det speglar en pågående konflikt inom den amerikanska administrationen om huruvida man ska attackera Irak och möjligen flera andra mål i närliggande stater, som en del i Bushs “krig mot terrorismen”, även om det inte finns några konkreta bevis som binder dem till al-Qaida eller terrorattackerna i New York och Washington.
USA:s arabiska allierade har varnat Bush för att en utvidgning av den militära kampanjen skulle alienera opinionen i deras länder och göra det svårare för dem att ställa sig bakom honom i kriget.
Vid söndagens attacker försökte USA och Storbritannien att följa arabländernas varningar mot att bomba på ett sätt som innebär att man riskerar stora civila dödstal.
Enligt Pentagon var attackerna ämnade att förstöra ungefär tre dussin i huvudsak militära mål och på så sätt försäkra sig om alliansens herravälde i luften.
Man släppte också traditionella, ej radiostyrda bomber över träningsläger som sägs ha använts av al-Qaida. Dessa träningsläger var dock troligen övergivna eftersom attacken var väntad.
Dessutom attackerades stridsvagnsförband vid Mazar-i- Sharif nära gränsen till Uzbekistan. Det ses som en klar indikation på att USA hoppas att talibanernas motståndare Norra alliansen ska ta över den strategiska regionen, möjligen med direkt stöd från USA.
USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld sa att den andra dagens bombningar riktades mot i stort sett samma mål som tidigare.
Rumsfeld träffade i fredags Uzbekistans president Islam Karimov i Tasjkent. Mer än 1 000 amerikanska soldater finns redan i Uzbekistan och fler väntas anlända under de kommande dagarna. Enligt amerikanska regeringsföreträdare kan luftangreppet mot Afghanistan fortsätta under ungefär en vecka innan man inleder markoperationer med syftet att spåra bin Ladin och andra al-Qaida- ledare.
Man har antytt att USA redan har soldater i Afghanistan, och att de samarbetar med Norra alliansen i Panshirdalen norr om Kabul. Rapporter från regionen tyder på att Norra alliansen, som förfogar över ungefär 15 000 soldater, möjligen kan vara på väg att utmana talibanernas kontroll över flygbasen i Baghram, bara fyra mil från Kabul.
Att ge stöd till Norra alliansen kan vara riskabelt för Washington, enligt de flesta Afghanistan-experter, som påpekar att alliansen har en smal etnisk bas, och en historia av destruktiva inbördes stridigheter.
En ny regim i Afghanistan skulle behöva stöd från den största etniska gruppen, pashtunerna, vilket Norra alliansen inte har. Talibanerna domineras av pashtuner, men dess ultraortodoxa tolkning av islam har alienerat en del pashtunledare, i synnerhet i södra delen av landet.
Det är i den regionen USA har börjat släppa ned paket med mat och mediciner till civilbefolkningen, i ett försök att övertyga afghaner och omvärlden att kriget utkämpas enbart mot al-Qaida och mot talibanernas toppskikt.
I förra veckan träffade en representant för det amerikanska utrikesdepartementet, Richard Haass, den 88-årige exkungen av Afghanistan, Zahir Shah, som lever i exil i Italien. Syftet var att få honom att skriva under en allians mellan honom och Norra alliansen. USA hoppas att kungen ska kunna bli en samlande gestalt för pashtuner, inklusive talibanledare på lägre nivå, som är missnöjda med talibanledaren Mohammad Omar.
En koalition mellan Norra alliansen, Zahir Shah och möjliga talibanska avhoppare skulle kanske kunna vara tillräcklig för att avsätta Omar, men amerikanska företrädare erkänner att man inte kan veta om en sådan koalition skulle kunna styra med någon slags stabilitet, eller om den ens skulle lyckas med det som kungen och hans anhängare vill – att samla ett storråd som skulle utse en permanent regering.
Dessutom är Pakistan uttalade motståndare till Norra alliansen, och i Pakistan finns också en oro över att kungens återkomst skulle innebära förnyade krav på områden som Afghanistan och Pakistan tidigare tvistat om. Med tanke på Pakistans stora inflytande över pashtunsk politik kan en sådan lösning vara mycket svår att upprätthålla.
Och som om frågan om att bygga koalitioner i Afghanistan inte var svår nog, står den amerikanska regeringen också inför fortsätta inbördes tvister om huruvida man ska fortsätta kriget genom att även angripa Irak, trots att det inte finns några bevis för att landet var inblandade i attackerna den 11 september.
Politiska representanter i Pentagon, och en del av vicepresidenten Dick Cheneys medarbetare argumenterar för attacker mot Irak och påstådda terroristmål i Libanon och Syrien. Men Washingtons arabiska och europeiska alliansbröder, liksom utrikesministern Colin Powell har bestämt motsatt sig det och hävdat att om man fortsätter kriget utanför Afghanistan så riskerar man att elda på den islamistiska opinionen över hela världen.
(011009)
.
