011003 (IPS) – Pakistans styrande bör vara på det klara med vad terrorattacken mot USA har betytt för landet. Kalla fakta är att Pakistans Afghanistanpolitik ligger begraven under ruinerna av World Trade Centre.
Tidigare sökte regimen i Islamabad stöd för talibanerna som de beskrev som en vänligt inställd regim vid landets västra gräns, till skillnad mot fienden i öster, Indien.
I en intervju med BBC i måndags sa Pakistans president Pervez Musharraf att talibanernas dagar är räknade och tillade att en konfrontation är trolig eftersom talibanerna vägrar att lämna ut Usama bin Laden till USA.
Både USA och Pakistan måste dock idag försöka reda ut konsekvenserna av den politik de fört tidigare. Det pakistanska stödet till talibanerna stöddes aktivt av Clinton-administrationen på grund av den dåvarande amerikanska Iranpolitiken. Vid denna tidpunkt sågs iransk fundamentalism som det största hotet mot USA:s intressen i regionen.
USA förändrade inte sin inställning till talibanerna förrän de tog emot Usama bin Laden i Afghanistan 1996. I augusti 1998 utfördes terrordåd mot de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania och två veckor senare skickade USA missiler mot terroristernas misstänkta gömställen i Afghanistan.
Pakistans relation till USA har förändrats snabbt. USA införde sanktioner mot sin tidigare allierade Pakistan på grund av landets kärnvapenprogram och på grund av militärkuppen 1999.
Nu har Washington tagit bort sanktionerna som skulle syfta mot en demokratisk utveckling i Pakistan på grund av att det ligger i USA:s “nationella säkerhetsintresse”, enligt George W Bush.
För en cynisk pakistansk allmänhet, som är van vid kovändningar från USA som använde och sedan glömde Pakistan under det första kriget i Afghanistan på 80-talet, tolkas Washingtons beslut att häva sanktionerna som att de aldrig hade något att göra med kärnvapen eller demokratiutveckling utan att de istället är tätt kopplade till USA:s egna intressen.
Det är nu ganska sent på dagen för Pakistan att höja sin stämma angående vilken regim man vill se i Afghanistan. Den första oktober ingick den före detta afghanska kungen Zahir Shah och den afghanska oppositionen Norra alliansen ett avtal om att tillsammans skapa en övergångsregering i ett Afghanistan fritt från talibaner.
En inblick i USA:s planer för Afghanistan gavs i en artikel i New York Times den 29 september. ''I Afghanistan står USA:s militär inför två av de svåraste uppgifter den någonsin mött. Den måste spåra upp en fiendeledare och hans terrorgrupp på deras eget revir. Och den måste försöka bli av med den utländska regim som skyddar ledaren”, står det i artikeln.
Det är nu nödvändigt att Pakistan förstår vad den nya situationen i världen innebär. Den resolution som FN:s säkerhetsråd antog den 28 september, som berättigar användandet av våld mot terrorism, kan innebära en risk för Pakistans inställning i konflikten om Kashmir. Detta eftersom minst en av organisationerna som är verksamma i Kashmir, Harkat-ul-Mujahideen, redan har förbjudits av USA på grund av dess kopplingar till Usama bin Laden. Rörelsens alla bankkonton har nu stängts, även de som fanns i Pakistanska banker.
Det kommer att krävas stor diplomati och påhittighet för att kunna bibehålla delar av Pakistans Kashmirlinje, vars legitimitet bygger på en FN-resolution som förordar en folkomröstning om Kashmirs status.
Ryssland har fått grönt ljus från väst att krossa upproret i Tjetjenien och nu är Indien piggt på att förmå USA att dra in Kashmir i “kampanjen mot terrorismen”. Den indiske utrikesministern Jaswant Singh diskuterade frågan igår, den 2 oktober, med USA:s utrikesminister Colin Powell.
Dessutom illustrerar ett uttalande av Italiens premiärminister Silvio Berlusconi från förra veckan exakt vilka det är som är målen i kampanjen mot terrorismen. Berlusconi talade om “den västerländska civilisationens överlägsenhet över den islamiska civilisationen” och ha sa att han var optimistisk till att väst ska “besegra” islam på samma sätt som väst “besegrade kommunismen”.
Kampen mot terrorismen tycks gälla främst muslimer, eftersom terrorism utförd av tamiler, IRA eller baskiska separatister inte är medräknad. Det finns de i väst som vill få detta till en kamp mellan civilisationer.
USA måste lyssna på förnuftigare och måttfullare element än på dem som vill göra kriget mot terrorism till ett företag där man förstör nationer, vilket skulle öka schismen mellan USA och den muslimska delen av världen.
Indonesiens president Megawati Sukarnoputri, som styr världens största muslimska nation, var den första muslimska ledare som träffade Bush efter blodbadet den 11 september. Hon gav direkt Bush sitt stöd men uppmanade honom att “tänka på den muslimska världens känslor och inte blanda ihop terrorism med islam”.
(011003)
.
