010803 (IPS) – Den hemliga polisen spionerade på nästan var tionde rumän under kommunistiden, säger Gheorghe Onisoru, som är chef för det råd som har hand om säkerhetsarkiven från kommunisttiden.
Kommunistregimen förlorade makten i Rumänien 1989 då diktatorn Nicolae Ceausescu störtades. Den hemliga polisen arbetade under Ceausescu med hjälp av nästan 700 000 informatörer ur alla samhällklasser, säger Onisoru.
Varje informatör spionerade på två till tre rumäner som misstänktes vara motståndare till regimen.
– När jag läste min dossier blev jag chockad över att upptäcka att vissa av mina kollegor ljugit om mitt arbete och mitt privatliv, säger den 57-årige ingenjören Constantin Badea, som bevakades av den hemliga polisen mellan 1980 och 1986.
– Jag trodde jag fanns i registren på grund av att jag brukade skämta om den före detta diktatorn Nicolae Ceausescu, men jag upptäckte att jag trakasserades på grund av att någon hade angivit mig för ett ofog jag gjort som barn, säger Badea.
– Jag ville läsa akterna eftersom jag vill kunna förklara för mina barnbarn vad kommunism innebär i praktiken.
Vissa rumäner började arbeta som informatörer på grund av patriotism, andra på grund av utpressning. Det var sällan tal om någon större ekonomisk ersättning till dem. Säkerhetstjänsten buggade privatpersoners telefoner och hem och läste deras post. Alla som vågade kritisera regimen kunde bli föremål för utredning.
Det tog tio år innan det rumänska parlamentet antog en lag som ger människor rätt att se vad som står skrivet om dem i hemliga polisens arkiv. Politikerna har haft svårt att enas om hur systemet ska fungera. Nu har man tillsatt ett råd som har hand om säkerhetsarkivet. Den som vill läsa sina akter måste uppge vilka sina skäl han har.
Medier, ickestaliga organisationer och andra offentliga institutioner kan också begära att få se handlingar om offentliga personer inom regeringen, rättsväsendet eller massmedia.
Men hittills har bara knappt 3 000 personer begärt att få läsa vad hemliga polisen skrivit om dem.
Det svaga intressen anses bero på en utbredd rädsla för att akternas innehåll kan skapa schismer i samhället, på grund av att många av hemliga polisens före detta kollaboratörer idag sitter på viktiga poster.
Men andra menar att det enda sättet att komma vidare är att fullt ut exponera historien. Den före detta dissidenten Gabriel Andreescu anser att det rumänska samhället fortfarande präglas av misstänksamhet och konspirationsteorier.
– Vi måste göra upp med våra 45 år av kommunistisk historia med alla dess skuggor och ljus, säger han.
(010803)
.
