010719 (IPS) – Perus nyvalde president Alejandro Toledo är en ekonom med sitt rötterna i ursprungsbefolkningen. I slutet av juli tar han över rodret i en nation som dras mellan globalisering och befästandet av en andisk identitet.
Toledo har gjort en lång och ovanlig resa från sin hembygd i det fattiga området Cabana. I juni vann han presidentvalet.
Han växte upp i den nordliga hamnstaden Chimbote, där han också gick ut gymnasiet. Sin skolgång finansierade Toledo genom att arbeta som gatuförsäljare och lärling på en lokal nyhetstidning.
Senare kunde Toledo tack vare ett stipendium från en religiös institution ta sig till USA, där han studerade ekonomi vid San Franciscos universitet. Han doktorerade senare vid Stanforduniversitetet.
Efter utbildningen stannade han i USA och började arbeta för Världsbanken, som rådgivare för utvecklingsprogram i Asien och Afrika.
Toledos valkampanj betonade lika starkt Toledos status som internationell ekonom som hans ursprung. Hans anhängare kallar honom ''Pachacutec'', namnet på den viktigaste härskaren i Inkariket, och de ser hans framgång som en “historisk revansch efter 500 år av de vitas dominans”.
Men Toledo talar inte Quechuaspråket, som är språket hos den ursprungsbefolkning han kommer från. Och till och med hans spanska har blivit kritiserad från de politiska motståndarna. De menar att hans uttal är dåligt och att meningsbyggnaden tyder på att Toledo tänker på engelska och sedan översätter till spanska.
Också hans indianska identitet har ifrågasatts och det finns de som menar att han blivit av med sin kulturella hemhörighet.
– Han representerar mentaliteten och intressena hos multinationella företag, Världsbanken och utländska investerare, säger Isaac Humala, ledare för Institutet för etno-geopolitiska studier i Lima.
Lite mindre kritisk är sociologen Edgardo Murrugarra.
– Toledos personliga historia reflekterar Perus kulturella drama. Den ofrivilliga distanseringen från rötterna och försöket att återupptäcka dem, men också samtidigt – ett starkt beroende av andra kulturer.
Journalisten Tarcila Rivera påpekar att av Perus 26 miljoner invånare kommer 90 procent antingen från ursprungsbefolkningen eller är mestiser – av blandat ursprung.
– Men majoriteten försöker undvika sina rötter. Vi vill hellre uppträda som den typiske engelsmannen. Minst lika viktigt som att vi integreras med resten av världen är att vi integreras med oss själva, utan komplex, säger Rivera.
Toledo kommer som president att få ta ställning till hur man ska lyckas balansera Perus förhållande till globalisering och modernism utan att förlora den unika identiteten hos ett land med ett rikt kulturellt arv.
Under många år har antropologer och pedagoger krävt att olika lokala språk används i grundskolan. Mer än fyra miljoner av Perus invånare har något av de 42 lokala språken som modersmål.
(010719)
.
