010628 (IPS) – Tågtrafiken på Indiens åldrande järnvägar ökar. Men det sker på bekostnad av säkerheten, vilket förra veckans tragedi i den sydliga delstaten Kerala visar. En 140- årig bro gav då vika för ett snabbgående expresståg.
Vid fredagens olycka över Kadalundifloden avled mer än 50 människor och 250 skadades. Och Indiens tågminister O Rajagopal har nu erkänt att närmare hälften av landets 120 000 tågbroar är mer än hundra år gamla. Men han menar samtidigt att detta inte automatiskt innebär att broarna är farliga.
Men det är uppenbart att räls, broar och signalsystemen i Indien inte håller måttet. En stor del av nätet härstammar från ånglokens dagar – detta samtidigt som tågtrafiken ökat markant i landet under det senaste decenniet.
Enligt Ashok Kumar, ordförande i Järnvägsstyrelsen, beror det dåliga underhållet på brist på resurser.
– Vi har klarat det genom att tågen saktar ned innan de kör över broar som anses dåliga, säger han.
Men det är det knappast betryggande för de miljontals resenärer som färdas på indiska tåg dagligen. I synnerhet inte med tanke på att bron över Kadalundifloden faktiskt godkänts vid en inspektion för bara ett par månader sedan.
Närmare 14 miljoner människor reser varje dag på Indiens järnvägar, det näst största järnvägsnätet i världen. Många av passagerarna sitter på taken eller hänger i dörrarna på grund av platsbristen – och säkerhetstänkandet står lågt i kurs.
Enligt M K Mishra, tidigare styrelsemedlem i Järnvägsstyrelsen, har passagerartrafiken stigit med mer än 500 procent de senaste 50 åren. Godstransporterna har ökat ännu mer. Samtidigt har tillförseln av resurser endast stigit med 200 procent under perioden.
Ungefär 55 000 tågbroar är nu i akut behov av reparationer och närmare 62 000 kilometer järnvägsräls borde bytas ut.
– Om säkerheten ska kunna garanteras måste det till mer resurser, säger den tidigare järnvägsministern Madhu Dandavate.
Dandavate menar att det är oförlåtligt att man fortsätter att lägga allt mer trafik på de dåligt underhållna järnvägarna utan en tanke på säkerheten.
Överbelastningen av rälsen ledde 1998 till en stor katastrof i Punjab där 200 passagerare förolyckades. Rälsen gav helt enkelt vika för den höga belastningen och tåget spårade ur.
I augusti 1999 dödades mer än 300 människor då två tåg kolliderade i Västbengalen. Kollisionen berodde på att ett larmsystem var satt ur funktion – på grund av brist på pengar.
Internationella valutafonden, IMF, menar att den statliga indiska järnvägen är i behov av privatisering. Men privatisering är ingen enkel lösning eftersom det skulle leda till betydligt högre biljettpriser – vilket skulle betyda att de flesta av Indiens miljontals passagerare blev strandsatta.
(010628)
.
