010529 (IPS) – Nästan nio månader efter det att samtal inleddes mellan Burmas militärjunta och demokratiska opposition har många exilburmeser och minoritetsgrupper tröttnat på det hemlighetsmakeri som omger förhandlingarna.
I början fanns förhoppningar om att de samtal som frammanats av tryck från omvärlden på juntan skulle leda till att hundratals politiska fångar skulle släppas och att oppositionella Nationella förbundet för demokrati, NLD, skulle kunna återuppta sin verksamhet.
Ännu har inget av detta skett, och det tycks bero på splittring inom den styrande militärregimen. En fraktion som leds av den mäktiga generalen Khin Nyunt är för att makten delas med oppositionsgrupperna. Andra hökar inom juntan är emot alla förslag som kan leda till “okontrollerbara processer”.
Samtidigt växer frustrationen bland de burmesiska aktivisterna i exil. De menar att det saknas insyn i förhandlingarna mellan NLD:s ledare Aung San Suu Kyi och militärledarna.
– Tanken är att regeringen ska diskutera Burmas framtid, så varför kan de inte åtminstone låta folk veta vad som står på dagordningen? säger Bo Gyi från en burmesisk dissidentorganisation baserad i Thailand.
Det sägs att en av förutsättningarna för att militären skulle inleda förhandlingar var att innehållet hölls hemligt.
NLD vann 1990 ett val med över 90 procent av rösterna, men militären har hittills vägrat lämna ifrån sig makten.
Enligt diplomater i huvudstaden Rangoon kan förhandlingarna ha avstannat sedan den viktige generalen Tin Oo avled i mitten av februari.
Oo var en högt uppsatt medlem av juntan och motståndare till maktfördelning. Han dog tillsammans med flera andra höga militärer i en mystisk helikopterkrasch som påståtts ha varit ett sabotage iscensatt av rivaler inom regimen. Det sägs att en maktstrid brutit ut inom juntan efter kraschen.
Många bedömare menar att även om förhandlingarna lyckas skapa någon slags maktskifte från militära till civila institutioner, kommer man att möta motstånd från ett stort antal etniska minoritetsgrupper. Många av dessa har sedan länge stridit mot makten i Rangoon för självstyre eller till och med självständighet.
De etniska grupperna har helt lämnats utanför diskussionerna. De har krävt att få delta, och menar att det är en förutsättning för att samtalen ska ha någon politisk mening för samtliga som lever i Burma.
En av de effekterna av tystnaden kring förhandlingarna är att misstron vuxit mellan de burmesiska dissidentgrupperna i exil och de etniska rebellgrupperna i landet.
(010529)
.
