010517 (IPS) – Nicaragua ska bilda den största ekonomiska frizonen i Centralamerika och bygga en kanal från Nicaraguasjön för att bättre kunna utnyttja floden San Juan för transporter.
Bakom projektet ligger näringslivet i Nicaragua och USA, och det leds av direktören för den nicaraguanska handelskammaren, Gabriel Pasos.
Området, som ligger strax utanför staden Granada, ska hysa 20 företag inom textil och andra branscher. Omkring 10 000 nya arbetsplatser väntas skapas under de fem första åren.
Nicaragua är bland de fattigaste länderna i världen, enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP, vars rapport om mänsklig utveckling år 2000 visar att över hälften av landets 4,5 miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen.
Bildandet av en frihandelszon gör det möjligt att avgiftsfritt importera råvaror som behövs för att tillverka exportvaror. Detta är en del av den strategi som ska göra Nicaragua till ett av Centralamerikas viktigaste handelscenter, förklarar direktör Pasos.
Varorna ska fraktas till kunder i USA och Europa. Därför ska en kanal byggas för trafik från Nicaraguasjön och längs floden San Juan ned till den del som redan i dag är farbar. Kanalprojektet har redan godkänts av parlamentet och beräknas vara i drift före år 2006.
Kanalen blir en återinvigning av en farled som användes av internationella handelsmän från 1540 till 1890. Den upphörde formellt 1914 när Panamakanalen öppnades.
Den planerade kanalen ska förutom att främja handeln också bli miljövänlig. Den naturliga vattenvägen ska utnyttjas så långt det går istället för att bygga en kanal i betong.
– Vi vill återvinna det ekonomiska inflytande som Granada hade förr, säger Pasos, som även är direktör för bolaget EcoCanal.
Ekokanalen, som också andra länder i området kan använda, kommer att få tre slussar på de ställen där leden inte är farbar. Därmed blir Granada med sina 160 000 invånare förbundna med Atlantkusten.
Granada grundades av spanska erövrare 1524. Det är en charmig stad med kullerstensgator och flera hundra år gamla hus och arkader kring torgen. Den gamla prakten står i bjärt kontrast till fattigdomen bland stadsborna. Nu ska broprojektet ge det gamla välståndet åter.
– Detta är en långsiktig investering, säger Gary Purcell från USA som är partner i projektet.
Allt är färdigt för att driva igenom projektet. Nu återstår bara att parlamentet ger området skattefri status.
Investeringarna i frihandelszonen beräknas uppgå till omkring 130 miljoner kronor. Projektet ska börja generera vinst inom fem år enligt Purcell och Pasos. I zonen ska exportvaror produceras för omkring en miljard årligen.
(010517)
.
