010323 (IPS) – Inför presidentvalet den 8 april, då 11 miljoner röstberättigade peruaner ska rösta, fokuserar de två huvudkandidaterna på kampen mot fattigdom och arbetslöshet. Hälften av peruanerna är fattiga och var femte har inte råd att köpa mat.
Fattigdomen och arbetslösheten har ökat i landet under de tio år, 1990-2000, som Alberto Fujimori varit president. Han avsattes i november, anklagad för korruption, tre månader in på sin tredje mandatperiod.
Under de senaste fyra åren har andelen fattiga ökat från 48 till 54 procent. De som lever i extrem fattigdom ökat från 14 till 17 procent.
Fujimoris sätt att möta den växande fattigdomen och arbetslösheten i landet var att starta soppkök till en kostnad av 52 miljarder kronor, enligt officiella siffror. Hans politik innebar sänkta räntor för att minska produktionskostnaderna och subventioner till de fattiga för att öka konsumtionen. Det ledde till en årlig inflation på 7000 procent mellan 1985-90.
Fujimoris mål var att minska den extrema fattigdomen till 10 procent, men på grund av dålig organisation lämnades en miljon peruaner helt utan socialt skyddsnät, enligt en studie gjord 1999 vid University of the Pacific. Enligt rapporten koncentrerades de sociala hjälpprogrammen till stadsområdena och underlättade främst medelinkomsttagarnas vardag, istället för de fattigas.
Sociologen Hector Béjar vid ett peruanskt utvecklingsinstitut menar att arbetslöshet och politisk korruption är det som bekymrar väljarna mest.
– Effekterna av Fujimoris nyliberala ekonomiska politik förvärrade Perus historiskt höga arbetslöshet och undersysselsättning, som drabbar 51 procent av landets ekonomiskt aktiva befolkning, säger han.
De två huvudkandidaterna till presidentposten, nationalekonomen Alejandro Toledo och advokaten Lourdes Flores, skiljer sig inte ideologiskt sett särskilt mycket från Fujimori. Båda vill skapa fler arbeten genom att öka de privata investeringarna.
Toledo, som arbetat på Världsbanken, vill maximera regeringens sociala utgifter, höja lönerna för offentliganställda och skapa större efterfrågan på arbetskraft inom produktion och export.
Flores, från det kristdemokratiska partiet, säger att hon är för marknadsekonomi med ett socialt ansikte. Hon vill minska arbetslösheten genom att ge stöd åt små företag och dem som vill starta egna företag. Soppköken ska förvandlas till små företag, eftersom “vi inte kan fortsätta dela ut fisk, utan måste lära människor att fiska själva”.
Den tredje kandidaten är socialdemokraten Alan García, som vill ge staten en aktivare roll.
– Marknaden är en positiv kraft som kan missbrukas, och den kan inte ta hand om allt. I det vakuum som marknaden lämnar måste staten agera och kompensera det som marknaden misslyckats med.
(010323)
.
