010316 (IPS) – Serbiens nya regering har bestämt sig för att försöka hantera ett av de känsligaste problem som de ärvde från Slobodan Milosevics regim. Nämligen den svåra situationen för de mer än 700 000 serber som flydde undan kriget i början av 90-talet.
Den nya serbiska regeringen började i förra veckan, i samarbete med FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, att beräkna antalet serbiska flyktingar i landet.
– Vårt första mål är att få fram de exakta siffrorna. Därefter vi vill veta om de hundratusentals flyktingarna vill stanna i Serbien för gott, eller om de vill återvända hem, säger Serbiens nya flyktingkommissionär, Sanda Raskovic Ivic.
Av de 24 miljoner invånare som fanns i den gamla federationen lever tre miljoner människor inte längre på samma plats som innan kriget bröt ut 1991, enligt UNHCR.
Serbien tog emot ungefär 700 000 serber som flydde från Kroatien under kriget, och blev därmed det land som tog emot den största flyktinggruppen i regionen.
1999 kom ytterligare en stor flyktingvåg. Cirka 200 000 serber från södra Kosovo flydde då till Serbien. De var rädda för att utsättas för övergrepp av återvändande etniska albaner när de Natoledda flygangreppen var över.
– Den nya regeringen har en förpliktelse gentemot flyktingarna. Antingen ska de få hjälp med permanent bosättning här eller också genom att kunna återvända, säger Petar Ladjevic, rådgivare till president Vojislav Kostunica.
Ladjevic är själv, liksom Raskovic Ivic, serbisk flykting från Kroatien.
Hjälpen förväntas delfinansieras av EU:s stabilitetspakt för Balkan. I denna pakt ingår alla länder på Balkan.
– Jugoslavien har inga pengar att lösa flyktingproblemen, utan vi är beroende av utländskt bistånd, säger Ladjevic.
Under Milosevics styre förvägrades flyktingarna jugoslaviskt medborgarskap, vilket betydde att de inte kunde få jobb eller egendomsrättigheter. Flyktingarna beskrev sin situation som “andra klassens medborgare”.
– Bortsett från dem som förlorade sina liv i kriget, var det flyktingarna som var krigets största offer. Men de tilläts inte göra sin röst hörda under Milosevic, säger Milorad Muratovic, chef för den ickestatliga organisationen Föreningen för hjälp till flyktingar.
Enligt organisationen visar siffror att endast tre procent av flyktingarna har en levnadsstandard över landets genomsnitt.
– Resten lever i en grå ekonomi tillsammans med miljoner andra serber. Flyktingarna har setts som en börda och de fick ofta skulden för krigen och eländet i Serbien, säger Muratovic.
Jugoslavien drabbades av ekonomiska sanktioner för sitt agerande under krigen. Landet, som en gång var det mest välutvecklade i regionen, förvandlades till en paria, och ekonomin dök till de lägsta nivåerna sedan andra världskriget.
Det serbiska parlamentet antog för flera veckor sedan en lag som ger alla serbiska flyktingar möjlighet till jugoslaviskt medborgarskap. Men många flyktingar är skeptiska.
– När jag lämnade Vukovar i Kroatien 1991 trodde jag att jag skulle komma tillbaka inom några veckor, säger den 41-årige tvåbarnsmamman Mirjana Slavkovic.
– Men tiden har gått och mina barn är stora nu. De minns inte Kroatien och vill inte återvända. Själv vet jag inte vad jag ska göra. Det är inte bra i Kroatien, men det är inte bra här heller, säger hon.
(010315)
.
