010306 (IPS) – Ett ekologiskt skogsbruksprojekt som drivs av Världsnaturfonden, WWF, har enligt egna interna rapporter köpt mangroveträd som i strid mot Papua Nya Guineas regler för skogsbruk fällts i känsliga regnskogsområden.
Avslöjandet om att projektet använt timmer från mangroveträd har chockat grupper som arbetar för ekologiskt skogsbruk som ett alternativ till industriell avverkning.
– Jag tycker inte att det är rätt att avverka mangroveträd av kommersiella skäl, säger Yati Bun vid den papuanska Stiftelsen för samhällsutveckling.
Men samtidigt som papuanska förespråkare för ekologiskt skogsbruk var tydliga i sitt motstånd mot avverkning av mangroveträd, försvarade WWF:s talesman Steve Howard organisationens aktiviteter i den brittiska tv-kanalen Channel 4. Howard sa att de befann sig i en “juridisk gråzon”.
– Det är inte mycket i livet som är antingen svart eller vitt, sa han till Channel 4, som avslöjade kontroversen.
WWF:s projekt kom till efter protesterna mot det amerikanska oljebolaget Chevrons anläggning i regnskogen Kutibu i Papua Nya Guinea.
Regnskogen bebos av 40 000 människor från 16 olika klaner. I området finns också ett rikt djur- och växtliv, med stora fjärilar, trädboende känguruer och dussintals unika fågelarter.
Efter att Chevron byggt sin anläggning slöt företaget ett avtal med amerikanska WWF för att de skulle etablera ett naturskydds- och utvecklingsprojekt i området kring Kikori-floden.
Projektet innebar bland annat att man, i slutet av 1996, etablerade ett vinstdrivande företag som skulle ägna sig åt ekologiskt skogsbruk. Tanken var att företaget, Kikori Pacific Limited (KPL) skulle kunna erbjuda markägarna i området en möjlighet att göra vinster på att sälja små volymer ekologiskt producerad timmer till höga priser.
I planen ingick att KPL:s produkter skulle godkännas av Forest Stewardship Council, FSC. FSC är en internationell organisation som verkar för ett ekologiskt hållbart skogsbruk.
Utan ett ekologiskt alternativ fruktade WWF att markägarna i stället skulle skriva kontrakt med stora skogsbruksföretag, som skulle skövla skogarna.
Tanken var enkel, men WWF fann att det var betydligt svårare att genomföra i verkligheten.
Många markägare var inte intresserade av det ekologiska projektet. Och många andra hade redan skrivit kontrakt med stora skogsbruksföretag.
WWF fick ytterligare pengar från den amerikanska Macarthur- stiftelsen och det amerikanska utrikesdepartementet, samt ett lågräntelån på två och en halv miljon kronor från International Finance Corporation, som är knutet till Världsbanken.
Med hjälp av de nya pengarna byggde KPL ett sågverk vid Kikori, och började köpa träd från markägarföretaget Iviri Timbers.
WWF har framhållit KPL-projektet som ett “naturskyddsinitiativ med global betydelse”, men organisationens interna rapport gav projektet svidande kritik.
“Sedan KPL bildades har man tagit ett antal beslut som i efterhand har visat sig vara okloka”, står det i rapporten. Iviri Timbers tar, enligt rapporten, “sitt trämaterial från mangroveskogen. Enligt Papua Nya Guineas regler för skogsbruk är det inte tillåtet att fälla mangroveträd.”
Den interna rapporten avfärdar också tanken på att KPL någonsin kan certifieras av Forest Stewardship Council. “FSC-certifierad verksamhet i Papua Nya Guinea måste lyda alla nationella lagar, inklusive reglerna för skogsavverkning”, står det i rapporten, som fortätter: “Så oavsett hur försiktigt mangoveträden avverkades skulle KPL aldrig kunna certifieras av FSC. På det sättet var KPL dömt att misslyckas från början.”
WWF har avfärdat den interna rapporten och hävdat att restriktionerna för avverkning av mangroveträd inte gäller småskalig verksamhet, som den som KPL bedriver.
Men i förra veckan sa ändå WWF i Australien att organisationen ska “vidta åtgärder” i frågan om avverkning i mangroveområden.
(010306)
.
