010305 (IPS) – En lärare höjer sakta handen. – Hur ska jag veta om en elev som skriker Heil Hitler gör det för att provocera mig, eller om han verkligen tror på det?, frågar hon.
En annan frågar: öOm en elev klottrar hakkors överallt i sin övningsbok, måste jag informera polisen om det?ö
Det var bara några av de frågor som togs upp under ett seminarium som Centret för demokratisk kultur anordnade nyligen i Berlin. Centret för demokratisk kultur är en antirasistisk organisation som den tyska regeringen och Friedrich Ebert-stiftelsen har grundat för att bekämpa högerextremismen.
Ungefär 40 lärare från Berlin går just nu en tolv veckor lång kurs för att förstå strukturen i den nynazistiska rörelsen, att identifiera dess koder, beteende, musik och symboler, och de lär sig hur man kan hantera nazister i klassrummet.
Lärarna har stått handfallna och inte vetat hur de skulle hantera elever med högerextrema sympatier. Enligt Tysklands underrättelsetjänst är ungefär 10 procent av alla elever högerextremister.
I östra Tyskland är hälften av eleverna i en del klasser medlemmar i eller sympatisörer till någon högerextrem grupp. I en del fall kan det röra sig om så mycket som 90 procent, säger Bernd Wagner, tidigare polisman och ordförande för Centret för demokratisk kultur.
Lärarnas utbildning har inte förberett dem på att hantera elever med högerextrema åsikter. Och många väljer att inte se problemet.
– Högerextremismen är ett ämne som är tabu bland lärare. De vill helt enkelt inte konfrontera det, säger Marlis Weissleider, som är lärare på August Hermann Francke-skolan i området Marzahn.
Andra, i synnerhet i öst, erkänner inte ens problemet, och ser bara främlingsfientliga kommentarer som ett uttryck för yttrandefrihet efter årtionden av kommuniststyre.
De har svårt att ens hantera de som öppet visar nynazistiska symboler.
– Ska vi ringa till polisen? Vi vill inte vara som underrättelsetjänsten på den gamla tiden, säger en lärare från området Hellersdorf i östra Berlin.
Men med nya satsningar hoppas regeringen att man ska kunna förändra sådana attityder. Tysklands familjeminister Christine Bergmann berättade i förra veckan att man ska använda 200 miljoner kronor för att motverka högerextremism bland ungdomar. EU kommer dessutom att bidra med 125 miljoner till projektet.
Tre fjärdedelar av pengarna kommer att användas för politisk utbildning, inklusive fler seminarier för lärare om hur man ska hantera högerextrema ungdomar.
Inrikesministern Otto Schily presenterade i februari ett program för hjälp till unga nynazister som vill lämna sina gäng. De ska få hjälp med ny bostad, hjälp med att få ett jobb, rådgivning och ny identitet för att skydda dem från sina tidigare kamrater, som ofta hotar medlemmar med våld om de hoppar av.
Schily sa att antalet rasistiska attacker stigit med 45 procent mellan januari och november förra året, jämfört med året innan. 13 753 hatbrott registrerades förra året.
När nynazismen vinner anhängare allt lägre ner i åldrarna måste man arbeta hårt i skolorna för att förbättra statistiken.
– Tanken är att vinna över sympatisörerna och de som lockas av symbolerna, säger Michael Rump-Räuber, som har bildat gruppen Lärare mot extremhögern, som organiserar seminarier för lärare.
Rump-Räuber påpekar att lärare ofta inte är medvetna om nynazister som finns bland dem. I dag är extremhögern mindre benägen att öppet visa nazistsymboler eller att göra hitlerhälsning, vilket är förbjudet enligt lag. Extremhögern har blivit mer subtil och symbolerna är mer kodifierade. De härstammar ofta från gammal nordisk och germansk mytologi.
– Om man förbjuder en symbol i klassrummet, kommer de bara tillbaka med något man inte känner till, säger en lärare.
– Jag blir misstänksam när plötsligt flera pojkar har samma märkliga symbol i sina halsband, säger en annan lärare, som också säger att seminariet om nazistiska symboler var särskilt upplysande för henne.
En del skolor har gått så långt att de har förbjudit bombarjackor och kängor i klassrummen, eftersom de menar att det är en nazistisk uniform. Åtgärden har fått beröm av familjeministern Bergmann, men många är emot ett förbud mot klädesplagg.
– Det är inte kängorna, det är hur de tänker som är problemet, säger Ozcan Mutlu, det tyska miljöpartiets talesman i skolfrågor. Han menar att det inte hjälper att förbjuda kängorna för att ändra tankarna.
– Det är svårt att avgöra efter kläderna, och alla skinheads är inte nynazister, säger Marlis Weissleider. Han menar att man måste hålla ögon och öron öppna, och lyssna på vad de säger.
En lärare från Spandau i Berlin säger att man också måste lyssna på andra elever.
– Vanligtvis är det de andra eleverna som säger till oss vilka som är nynazister, eller att någon elev lyssnar på Vit Makt-musik, säger hon.
Rasistisk Vit Makt-musik konfiskeras regelbundet i skolorna. Men längre än så går lärarna sällan. Den hårda kärnan tacklas i stället av polisen, inklusive den nyinrättade Mobila insatsstyrkan mot extremism, en polisstyrka som ska kunna ta sig till platsen snabbt, med helikopter om det behövs, när man varskos om hotande nazistvåld. Otto Schily har sagt att man ska dubblera styrkans storlek, så att den kommer att omfatta ungefär 100 vältränade män.
Schily har också sagt att den tyska gränspolisen ska sättas in för att hjälpa delstatspolisen att spåra högerextrema brottslingar. Gränspolisen kan stoppa och genomsöka fordon slumpmässigt, till skillnad från delstatspolisen.
Martin Behringer vid Centret för demokratisk kultur håller med om att nynazismen inte kan bekämpas utan hjälp av polis och socialarbetare men han tillägger att det inte får vara en ursäkt för att inte göra något i skolorna.
– Det är viktigt för lärarna att stödja alternativa grupper i klasserna, antirasistiska grupper, så att fokus inte är på extremisterna. Vi råder också lärarna att se på saker ur offrens synvinkel, så att klimatet i skolan inte bidrar till att extremismen växer.
(010305)
.
