010302 (IPS) – I USA
USA kommer dock inte att införa några sanktioner mot Kambodja och Haiti. Afghanistan och Burma finns å andra sidan kvar på listan över länder som på grund av sin narkotikapolitik inte kan komma i fråga för stöd från USA, annat än humanitärt bistånd och stöd för kampen mot narkotika. Afghanistan och Burma står tillsammans för 93 procent av världens opiumproduktion.
USA:s sanktioner mot länderna innebär också att de amerikanska representanterna vid Världsbanken och andra internationella institutioner måste motsätta sig alla förslag om lån till dem.
Rapporten noterar å andra sidan att andra regeringar i narkotikaproducerande länder samarbetar till fullo i USA:s krig mot drogerna. Det gäller exempelvis regeringarna i alla latinamerikanska länder.
Peru och Bolivia får särskilt mycket beröm. För bara några år sedan producerade de mest kokablad i världen, men nu har man minskat kokaodlingarnas omfattning med 70 procent, på fem år.
Rapporten ger också höga betyg till Pakistan, som har minskat produktionen av opium, och noterar att talibanregimen i Afghanistan tycks ha skurit ned narkotikaproduktionen. Men när det gäller Afghanistan så har landet producerat så mycket opium under de senaste åren att det finns tillräckligt med narkotika i lager för att möta en ökad efterfrågan.
Rapportens syfte är att fungera som påtryckning mot de länder som enligt USA inte samarbetar med den amerikanska politiken för narkotikabekämpning. Men taktiken har fått stor kritik på sistone, och den nya administrationen i Washington verkar inte vara fast besluten om att man ska fortsätta med processen.
Särskilt länderna i Latinamerika har varit mycket upprörda över processen ända sedan den startade. De har hävdat att den är ensidig, subjektiv och oerhört hycklande, eftersom USA är det land som har den överlägset största efterfrågan på narkotika i världen.
– Den låter USA:s regering skylla på andra länder utan att på ett seriöst sätt se på landets eget misslyckande med att minska efterfrågan på narkotika i USA, menar Gina Amatangelo, analytiker vid Washington Office on Latin America, WOLA.
Enligt statistik från Vita huset har anslagen för förebyggande åtgärder mot narkotikamissbruk i USA ökat med 33 procent de senaste sju åren, medan anslagen för internationella kampanjer mot narkotika har ökat med 175 procent.
Kritikerna pekar också på att USA bara svartlistar de länder som man redan sedan tidigare har dåliga relationer till, samtidigt som andra länder som gör lika dåligt ifrån sig när det gäller narkotikabekämpning klarar sig, eftersom deras strategiska betydelse för USA är för stor för att man ska våga kritisera dem.
I år väntas en hård kamp i kongressen i frågan om man ska fortsätta processen eller inte. Tre förslag har redan lagts fram om hur man skulle kunna förändra den. Det förslag som tycks ha störst chans att gå igenom skulle innebära att man ställer in processen under två år för att utarbeta en ny metod, i samarbete med andra länder. Det förslaget stöds av en grupp av fyra tungviktare i senaten – demokraterna Chris Dodd och Ernest Hollings samt republikanerna John McCain och Chuck Hagel.
Den nyvalde presidenten George W. Bushs administration har ännu inte tagit ställning i frågan.
(010302)
.
