010129 (IPS) – På landsbygden i Guatemala sker fler och fler lynchningar. Brotten är en del av den våldskultur som är resultatet av det 36 år långa inbördeskriget, och de förblir ofta ostraffade.
Det har gått fem år sedan en fredsuppgörelse satte stopp för det inbördeskrig som tog 200 000 människors liv. De flesta dödsoffren var civila.
Men sedan freden slöts har 184 människor dött och 448 skadats genom lynchning. Fenomenet visar på en extremt hög nivå av regellöshet, säger Thierry del Rue, talesman för FN:s kontrollorgan i Guatemala, MINUGUA, som ska övervaka att fredsfördraget följs.
Del Rue hävdar att staten inte gör tillräckligt mycket för att stoppa lynchningarna. Det finns bevis för att kommunala tjänstemän till och med deltagit vid offentliga lynchningar.
Enligt en MINUGUA-rapport, som kom i december, har 175 lynchningar och 160 försök till lynchning skett de senaste fyra åren. Inte vid något tillfälle har förövarna ställts inför rätta.
De som utför lynchningarna är för det mesta vanliga människor, menar del Rue. De flesta förblir passiva åskådare men några försöker egga upp folkmassan och tar aktiv del genom att slå offret, eller genom att dränka offret i bensin och tända på.
Offren för lynchningarna är för det mesta unga män som anklagas för en mindre förseelse, där det ofta saknas bevis. Enligt del Rue har det förekommit att människor lynchats för att ha stulit en kyckling.
De platser där lynchning förekommer mest är Quiché, Alta Verapaz, Guatemala, Huehuetenango, Sololá, San Marcos, Petén, Chimaltenango, Totonicapán och Quetzaltenango. Det är också där som inbördeskriget drabbade människorna hårdast.
De är de minst utvecklade delarna av landet där den sociala marginaliseringen är som störst. Här lever också många från ursprungsbefolkningen.
– Militarismen har tyvärr satt djupa spår i landet, säger Mario Polanco, chefen för den ledande organisationen för mänskliga rättigheter i Guatemala, GAM. Landet håller på att förändras men, understryker han, det kommer inte att bli lätt att lämna våldets kultur bakom sig.
Under januari månad har flera domare fått ta emot dödshot efter att de förklarat sig villiga att undersöka lynchbrott. Lynchning finns inte i brottsbalken, men åtal kan väckas för andra brott, som störande av allmän ordning, dråp och mord.
Celia Medrano från kommissionen för mänskliga rättigheter i Centralamerika, CODEHUCA, säger att lynchningarna i Guatemala främst har två orsaker: en djupt rotad våldskultur och en vitt spridd misstro mot det juridiska systemet.
Människor har beslutat sig för att ta saken i egna händer, säger Medrano.
(010129)
.
