010125 (IPS) – "Ett offer glömmer inte. Det är nödvändigt att låta både offer och förövare komma till tals om framtiden alls ska bli möjlig. Annars överförs hat och behov av att hämnas till barn och barnbarn, sa Richard Goldstone, domare från Sydafrika och en av dem som suttit med i Kosovokommissionen. Han jämför med situationen på Balkan.
¡ Tack vare sanningskommissionens arbete i Sydafrika har vi kunnat skriva en gemensam historia att lämna över till framtida generationer.
Historien och det förflutna stod i fokus när Olof Palmes internationella centrum i Stockholm kallade till två seminarier om situationen på Balkan i mitten på januari.
Länderna på Balkan är inte överens om historieskrivningen. Varje by, stad, region och land berättar historien på sitt eget sätt. Vem det är som är offer och vem som är förövare skiftar beroende på vem du frågar.
¡ En serbisk mor som förlorat sin son behöver få höra en albansk mors historia om hur det känns att förlora ett barn. Om vi fortsätter att vara så lokala och bara tänka på oss själva, kommer vi ingen vart, sa Natasha Kandic, ordförande i Humanitarian Law Center i Belgrad.
Balkan är den minst utvecklade regionen i Europa. Stort hopp sätts till att en djupare integration med Europa, ekonomiskt, politiskt, kulturellt, ska hjälpa till att lyfta regionen vars ekonomi är körd i botten efter tio år av politiskt vanstyre, med en arbetslöshet som är omkring 50 procent. Utan ekonomisk utveckling, ingen fred och ingen utveckling mot demokrati.
¡ Pengar måste tas från dem som var anhängare av den gamla regimen under Milosevic och som har skott sig ekonomiskt, säger Natasja Kandic. Utan pengar kan inte situationen i landet stabiliseras. Milosevic är fortfarande partiledare och har kvar sin plats i parlamentet, det är en mycket svår och farlig situation.
En fråga som infinner sig är i vilken mån Balkan faktiskt är en del av Europa? Religiöst, kulturellt och ekonomiskt har länderna på Balkan haft tätare band med öst än väst. Vilka gemensamma rötter finns att bygga vidare på? Ense var man om att den fred man lever i inte är någon riktig fred, snarare eldupphör.
¡ Vad är det med människorna på Balkan som ständigt upprepar sitt förflutna? Undrade Vesna Pesic, från Centre for Antiwar Action i Serbien. Det kommer inte att bli fred i Serbien förrän serberna gjort upp med sitt förflutna, anser hon.
Vesna Pesic verkar se det som en intern uppgörelse, en intern rannsakning, som serberna måste sköta själva. Hur ser man på den egna serbiska historien?
¡ När vi är klara med det kan vi börja arbeta med våra relationer till grannländerna. Spelrummet mellan majoritet och minoritet, offer och förövare, där återfinns Balkans problem. Problemet är att så fort den som var i minoritet blir del av majoriteten, glömmer hon hur det var. Den som är offer är i någon bemärkelse också förövare, och tvärtom.
Hon liknar situationen i Serbien vid att ha varit inlåst i en bur, men nu ha blivit fri. De internationella sanktionerna, Natos bombningar och övriga Europas utfrysning, har satt sina spår. Det människor mest av allt längtar efter nu är att deras dagliga liv ska bli bättre.
¡ Kanske kan ni inte förstå det, men det betyder mycket för oss att vi har fått gå med i FN och Internationella valutafonden igen.
Journalisten Ivan Cicka som tillbringat många år i fängelse, påminner om att människorna på Balkan nu ska utbilda sig själv i något de inte har erfarenhet av.
¡ Vår historia är proletariatets diktatur. Ordet tolerans finns inte i vår ordbok. Antikommunism är del av kommunismen.
Han pekar på att ett ord som demokrati kan vara problematiskt att använda eftersom Milosevic använde det, men tömde det på sitt innehåll.
(010125)
:::
BILD kan fås efter förfrågan till ipsnews(a)algonet.se :: Bildtext: Vesna Pesic, vid Centre for Antiwar Action i Serbien, liknar situationen i Serbien vid att ha varit inlåst i en bur, men nu ha blivit fri. De internationella sanktionerna, Natos bombningar och övriga Europas utfrysning, har satt sina spår, säger hon.
.
