Indiskt ökenmuseum med spegelbroderier – ingen hägring

010111 (IPS) – I den lilla byn Sumrasar, i den torra och ofruktbara regionen Kutch i delstaten Gujarat, möter man bara kvinnor på gatorna. Männen är långt borta med sina gethjordar, boskap eller kameler och letar efter vatten och betesmark. En brist efter tre år av torka. Efter sina morgonsysslor ägnar sig kvinnorna åt att brodera.

I regionen lever nomadiska kamelherdar, rabi-folket och de sufiska broderiarbetare, som kom från den angränsande pakistanska provinsen Sindh på 1970-talet.

Mitt i detta ödeland ligger ett hantverksmuseum, särskilt inriktat på det utsökta spegelbroderiet. Museet, som består av lerhyddor med halmtak, är en del av den ickestatliga organisationen Kala Rakshas arbete med att försöka hjälpa människor att kunna försörja sig själva, på sina egna traditioner. Broderierna som visas är släktklenoder från 1800-talet.

Den amerikanska antropologen Judy Frater har ägnat sig åt att dokumentera museets samlingar.

– De ser på sina broderier som gamla vänner. Det är viktigt att inte bara försöka bevara människors kreativitet, utan också hjälpa till med att utveckla hantverkstraditionen.

Det var när människor inte längre kunde leva vare sig på boskapsskötsel eller jordbruk, som utvecklandet av broderikonsten tog fart. Tjugofem hantverkare blev snart trehundrafemtio, som arbetar tillsammans och säljer sina produkter.

Fram till 1970-talet förekom nästan inget kommersiellt broderi. Kvinnorna sydde till sig själva, till sina familjer och till sin brudutstyrsel.

Till traditionen hörde att bruden före bröllopet skulle visa prov på sin broderikonst genom att skicka textilier till brudgummens familj. Det är denna tradition som gett upphov till de finaste spegelbroderierna i hela Indien. Hantverkarna har ägnat sig åt att kopiera brudarnas kärleksarbete.

Den växande strömmen turister och samlare har dock gjort att en del av de finaste broderierna inte längre finns tillgängliga för hantverkarna att kopiera.

När kvinnorna sitter tillsammans och broderar leder det till andra positiva effekter. De ger varandra råd om födelsekontroll, hälsa och barnuppfostran. Dokumentationen av arbetet leder också till ökad självrespekt.

Museet i Samrasur har inspirerat andra byar att starta liknande projekt. Ett mobilt broderimuseum med nya och gamla mästerverk färdas exempelvis runt från by till by i delstaten Gujarat.

(010111)

.

Yojana Sharma

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *