001227 (IPS) – Serberna har en tuff tid framför sig när de ska återuppbygga landet, som förstördes under tio år av vanstyre under den förre presidenten Slobodan Milosevic. En period som definitivt tog slut i och med det serbiska parlamentsvalet den 23 december.
– Det vore fel att säga att problemen tog slut den 23 december, men dagen markerade början på något nytt. Dörren till en smärtsam återhämtning har öppnats, säger den politiske analytikern Milan Milosevic.
Serbien utgör tillsammans med Montenegro återstoden av Jugoslavien.
Vid parlamentsvalet i Serbien vann som väntat partikoalitionen DOS en stor seger och fick 176 av de 250 platserna i parlamentet. Milosevics Socialistparti fick bara 37 platser, medan två ultranationalistiska partier fick 23 respektive 14 platser vardera.
Parlamentsvalet innebar att DOS definitivt tog över makten i Serbien och att Milosevics sista maktfäste föll. DOS stod även bakom den jugoslaviske presidenten Vojislav Kostunicas seger i presidentvalet tidigare i höst. Socialistpartiet har också förlorat majoriteten i det federala parlamentet.
Den situation de nya makthavarna har att handskas med är knappast avundsvärd. Allt från rättsväsende till ekonomi måste byggas upp igen.
Mycket har redan hänt sedan de omstörtande händelserna i Belgrad i september. Jugoslavien är åter medlem i FN, den ekonomiska samarbetsorganisationen OSSE och internationella valutafonden IMF efter att ha varit uteslutna i åtta år.
Diplomatiska förbindelser har återknutits med USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. De bröts under Natos bombningar av Jugoslavien i mars 1999. Diplomatisk kontakt har också återupptagits med alla de före detta jugoslaviska republikerna.
Ett av de största problemen för de nya ledarna är den enorma statskorruption som är kvar sedan Milosevics dagar. Hans förvaltningstjänstemän blev rika på att plundra statskassan och den statliga förvaltningen på stora belopp. Omkring 40 miljarder kronor fördes på olaglig väg ut ur Jugoslavien av Milosevic och en handfull av hans närmaste män under 1990-talet.
Zoran Djindjic, ledare för DOS och blivande premiärminister i Serbien, sade efter segern den 23 december att de ansvariga för korruptionen och förskingringen måste ställas inför rätta.
– Rättvisa måste skipas. Ingen hämnd ska utkrävas, men ingen nåd ska heller ges, sade han.
Arbetslösheten i Serbien har stigit till hela 40 procent och medelinkomsten har sjunkit till omkring 400 kronor i månaden. Före den internationella isolering som följde på Balkankrigen i början på 1990-talet har medelinkomsten sjunkit till en tiondel.
Den blivande inrikesministern, advokaten och människorättsaktivisten Gradimir Nalic, vill i första hand reformera Serbiens auktoritära polisväsende, som var en av Milosevicregimens viktigaste stöttepelare.
– Vi ska ha en poliskår som skydda folket, inte hotar det, sade Nalic efter valsegern.
– Polisen ska också utreda det maktmissbruk den förra regimen gjorde sig skyldig till, fortsatte han.
Den serbiska ekonomin ligger i ruiner efter år av internationella sanktioner.
– Jag skulle inte beskriva de kommande ekonomiska förändringarna som en chockterapi. Vår ekonomi är redan i ett chocktillstånd och det finns ingen trollformel som väcker den igen. Men med hjälp av utländska investeringar och egna ansträngningar måste vi ta oss igenom den svåra uppgift som ligger framför oss, sade Djindjic.
Serbiens sammanlagda produktion är idag bara 43 procent av produktionen 1989. Utlandsskulderna, som man inte betalat av på under tio år, ligger på 150 miljarder kronor.
Enligt FN behöver Jugoslavien omkring åtta miljarder kronor för att klara vintern, och det totala behovet av humanitär hjälp de närmaste sex månaderna beräknas till mellan 14 och 15 miljarder kronor. Endast halva det beloppet kan den jugoslaviska regeringen själv bidra med.
(001227)
.
