001127 (IPS) – I Latinamerika har lagstiftningen i de flesta länder stärkt kvinnornas rättigheter men trots det är misshandel i hemmet fortfarande vanligt. Den 25 november var FN
Det första landet i Latinamerika som antog särskilda lagar för att skydda kvinnor från våld i hemmet var Puerto Rico, 1989. Därefter följde Chile och Argentina 1994, och Bolivia, Ecuador och Panama 1995.
Liknande lagar antogs 1996 i Colombia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Peru, och i Dominikanska republiken 1997.
I världens i-länder har en av fyra kvinnor blivit slagna av en familjemedlem. I u-länder råkar kvinnorna ändå värre ut, enligt FN.
En undersökning från Världsbanken som tar upp läget i 35 länder visade att mellan 25 och 50 procent av kvinnorna i undersökningen hade misshandlats av sin partner.
Kvinnor som misshandlats drivs ofta till extrema handlingar. Kvinnor som blivit slagna i sina hem är 12 gånger mer självmordsbenägna än andra kvinnor, enligt undersökningen.
– Det är svårt att mäta hur vanligt det är med kvinnomisshandel i världen eftersom det finns få nationella undersökningar och eftersom den forskning som gjorts baseras på olika metoder, säger Gin Yáñes, advokat och koordinator på Perus främsta kvinnorättsorganisation – Manuela Ramos-rörelsen.
Resultaten av en rad olika undersökningar i Latinamerika visar stora skillnader mellan olika länder och områden men de visar också att kvinnor misshandlas överallt. Antalet kvinnor som misshandlats i hemmet varierar i undersökningar mellan 20 och 70 procent.
Våld mot kvinnor leder inte bara till lidande utan även till ekonomiska förluster för både kvinnan själv och för hela samhället, visar en undersökning som Manuela Ramos-rörelsen gjort i Chile, Kanada och USA.
''En av fem dagar som kvinnor är frånvarande från arbetet beror i Latinamerika på våld i hemmet”, enligt undersökningen.
– Våld i hemmet, särskilt mot kvinnor och flickor, är det vanligaste brottet mot de mänskliga rättigheterna, säger advokat Yáñez.
– Och även om länderna inte är brottslingarna, måste de anses som ansvariga om de inte lyckas upprätthålla lagar som hindrar brotten, säger hon.
(001127)
.
