001122 (IPS) – Omkring 4,3 miljoner kvinnor arbetar utan betalning på den brasilianska landsbygden. Det innebär att de saknar de rättigheter och fördelar som lönearbetare har enligt lagen.
Av de över fem miljoner kvinnor som arbetade på landsbygden 1998 fick mindre än 20 procent betalt, enligt ekonomiprofessorn Hildete Pereira de Melo vid Fluminense-universitetet.
Det ska jämföras med att bara cirka 28 procent av de manliga jordbruksarbetarna är obetalda. De obetalda männen är främst minderåriga och ungdomar som fortfarande bor med sina föräldrar.
Det är även vanligt inom andra sektorer att kvinnor arbetar utan lön, exempelvis inom gruvindustrin och byggnadssektorn, men där handlar det om mellan 20 och 30 procent av de arbetande kvinnorna.
De “osynliga” kvinnliga arbetarna på landsbygden saknar rätt till pension eftersom de inte är registrerade som lönearbetare.
En kvinnorörelse inom den Nationella federationen för jordbruksarbetare, CONTAG, krävde och fick löften om att regeringen skulle se till att de kvinnliga lantarbetarna får sin rätt till socialt skyddsnät. Kvinnorörelsen organiserade bland annat en stor protestmarsch i augusti. Över 20 000 kvinnor marscherade in till Brasilia.
De fick då igenom att ett intyg från CONTAG ska kunna gälla som bevis på att kvinnan i fråga arbetar inom lantbruket och därmed har rätt till exempelvis pension. Kvinnor ska också få rätten att äga den bit land de brukar, antingen själva eller tillsammans med sina makar, enligt den jordreform som pågår i Brasilien. Hittills har bara 13 procent av de äganderättshandlingar som delats ut i samband med jordreformen gått till kvinnor.
Över 400 000 familjer har fått en bit mark genom den brasilianska jordreform som lanserades för 32 år sedan, enligt officiella uppgifter. Men enligt agronomen Francisco Graziano, som under en period var chef för genomförandet av jordreformen, kräver ytterligare 4,6 miljoner jordlösa familjer mark.
Den skriande fattigdomen på den brasilianska landsbygden har skapat många läger för hemlösa, fattiga bönder längs landets motorvägar, och lett till ockupationer av mark och offentliga byggnader.
De jordlösas rörelse, MST, uppger att 150 000 familjer som är medlemmar i gräsrotsrörelsen slagit läger längs vägarna eller på ockuperad mark runt om i Brasilien. MST försöker få myndigheterna att genomföra en snabbare och mera genomgripande jordreform samt att få den att ge snabba lån till de som redan fått en bit mark genom reformen.
Förutom dessa familjer hävdar CONTAG att de organiserar ytterligare 40 000 jordlösa familjer som slagit sig ner runt om i landet. Det finns även andra mindre organisationer som tillämpar en liknande taktik.
Analfabetismen på landsbygden ligger på 30 procent, vilket är dubbet så högt som i landet i sin helhet. Dessutom är landsbygdsbefolkningen äldre än genomsnittet, eftersom många yngre försöker ta sig till någon stad för att söka efter arbete. Den brasilianska landsbygden genomgår stora förändringar. Allt mindre tid läggs på själva brukandet av jorden och jordbruket står också för en krympande del av landsbygdfamiljernas inkomster, enligt ekonomiprofessorn José Graziano da Silva.
Istället har andra inkomstkällor, som turism, olika slags service, hantverkstillverkning och hemmaindustrier börjat betyda allt mer – vilket är en global tendens som i Brasilien har påskyndats av den lokala valutans kollaps och de allt lägre priserna på jordbruksprodukter.
(001122)
.
