001115 (IPS) – "Genmodifierade grödor är inte skrämmande" stod det nyligen i en stor rubrik i den statliga dagstidningen Guangming Daily, som inriktar sig på vetenskap, teknologi och utbildning.
Artikeln framställde de mirakulösa nya grödorna som en genväg till stabil mattillgång och välstånd i landet, som kämpar för att kunna ge tillräckligt med mat åt en femtedel av världens befolkning, som bor på en sjundedel av världens odlingsbara mark.
Syftet med artikeln var att visa Kinas positiva syn på genmodifierade grödor. Till skillnad från i väst där genmanipulation har lett till en upprörd debatt om hälso- och miljörisker, har man i Kina accepterat de nya grödorna utan särskilt mycket varningssignaler.
Snabbare än något annat asiatiskt land har Kina gett sig hän åt forskning om och produktion av genmodifierade grödor. Landets brådska att hitta nya grödor får bränsle av behovet av att försäkra att matproduktionen håller jämna steg med befolkningstillväxten.
Dessutom lockas Kina, som ser sig själv som en vetenskaplig supermakt, av att kunna utveckla den nya vetenskapen innan den blir helt dominerad av länderna i västvärlden.
Bioteknologi ses som landets viktigaste vetenskapliga prioritet, och forskningsbudgeten för bioteknologi det här året är tre gånger så stor som förra året.
Just nu bedriver man genetisk forskning vid mer än 100 laboratorier över hela landet.
I Peking arbetar Chen Dayuan, en av Kinas mest kända biologer, för att kartlägga den utrotningshotade pandans DNA-kod. Han säger att man ska kunna klona den inom tre år.
Kina var det första landet i världen som började odla genmodifierade grödor kommersiellt. Man började med virusresistenta tobaksplantor 1988, och under de tolv åren som har gått sedan dess har regeringen godkänt mer än 90 genetiskt förändrade grödor.
Kinas vetenskapssamfund hoppas att det kommer att växa genmodifierade grödor på hälften av jordbruksmarken i landet om tio år. Professor Chen Zhangliang, vice-president vid Pekings universitet och en av Kinas ledande biotekniker, uppskattar att det nu finns minst 1,4 miljoner hektar mark som används för att odla genmodifierade grödor i landet. Andra hävdar att det kan röra sig om två miljoner hektar.
Kina satsar mest på forskning om ris. Kinas nationella risforskningsinstitut i Hangzhou har lett forskningen, med syftet att skapa risplantor som ger högre avkastning och bättre kvalité, och som har bättre motståndskraft mot torka och insekter.
Enligt källor inom industrin har ansträngningarna redan gett resultat. Tidigare i år började man i vissa områden sälja en genmodifierad rissort som är resistent mot växtgift.
Globalt sett har miljöaktivister protesterat mot genmodifierade grödor. De är rädda för att grödorna kommer att introducera oönskade egenskaper på intilliggande fält, och för att de kan leda till att nya kraftiga ogrässorter skapas. De är också oroliga för att man inte har undersökt de långsiktiga hälsoeffekterna av genmodifierade grödor.
Professor Chen, vid universitetet i Peking, delar dock inte miljöaktivisternas oro.
– Med övervakning och respekt för den vetenskapliga etiken, kan mänskligheten komma förbi de möjliga negativa effekterna av gentekniken, säger han. Se bara på hur vi lyckades använda kärnkraftsenergi för fredliga syften.
(001115)
.
