000908 (IPS) – När 12-åringarna i den palestinska myndighetens skolor börjar läsa geografi den här månaden, kommer en del av dem kanske att undra över det gröna området som ligger runt Västbanken och Gaza-remsan.
Internationellt kallas området för staten Israel. Den bildades 1948.
Men sju år efter det att PLO erkände Israel har de som utformade de första palestinska läroböckerna inte gjort detsamma. De hävdar att ett erkännande av Israel kan vänta tills Israel erkänner den palestinska staten.
Ledare för den palestinska myndigheten har sagt att de tänker utropa självständighet i slutet av året.
Tidigare och nuvarande arabiska städer finns med i de palestinska läroböckerna, men den stora israeliska staden Tel Aviv går inte att hitta.
Israel tog Västbanken och Gaza under sexdagarskriget 1967, och palestinierna hoppas på att kunna etablera en självständig stat där.
– När de skriver under ett slutgiltigt avtal kan våra politiska institutioner tala om för oss hur den nya kartan ska se ut, säger den biträdande utbildningsministern inom den palestinska myndigheten, Naim Abu Hummus.
– Vi har tagit första steget mot att etablera vår egen läroplan. Men om jag frågar en israelisk skolpojke hur han skulle rita Israels karta, skulle han ta med vårt område också.
Som den ser ut nu är de palestinska skolböckernas karta ritad som om sionismen aldrig hade inträffat, förutom en anpassning till en smärtsam verklighet û gränsen mellan Västbanken och Gaza och det gröna området.
Men sanningen att säga så är det inte så lätt, vare sig för fredsförhandlare eller skolelever, att rita in den nuvarande verkligheten på en karta över Västbanken. Efter avtalet om självstyre från 1993 är de palestinska områdena indelade i tre kategorier.
Kategori A är områden som kontrolleras helt och hållet av den palestinska myndigheten. Kategori B är områden som delvis kontrolleras av den palestinska myndigheten, och kategori C är områden som fortfarande ockuperas av Israel. Dessutom finns de judiska bosättningarna, som nästan avskiljer de palestinsk- kontrollerade områdena till öar.
Kartorna och texterna som författarna till de palestinska läroböckerna har valt, kan inte skiljas från det palestinska folkets bitterhet över att Israel inte har dragit sig tillbaka från Västbanken och Gaza.
– Tvärtemot den palestinska myndighetens officiella uppfattning, ser folket ingen anledning att erkänna Israel så länge de inte har erkänt en palestinsk stat, säger Ghassan Khatib, chef för Jerusalems media- och kommunikationscentrum.
Tidigare använde palestinierna jordanska och egyptiska läroböcker, ibland censurerade av Israel. Men självstyret har nu lett fram till de första inhemska palestinska skolböckerna.
På den israeliska sidan har kartorna heller inte ritats om i enlighet med palestiniernas strävan efter en egen stat. Armén kallar till exempel området kring den palestinska staden Ramallah för Benjamin-området, efter den bibliska gestalten.
Och i tv-nyheterna kallas Västbanken och Gaza fortfarande för Judeen och Samarien, de bibliska namn som de judiska bosättarna föredrar.
Moshe Fogel, talesman för den israeliska regeringen, säger att kartorna i de palestinska skolböckerna är en del av ett större problem för den palestinska myndigheten i dess attityd till fred med Israel.
– Vi hör ofta den palestinska myndigheten tala med två olika röster. En för sitt eget folk, och en annan för utländska öron, säger Fogel.
– Vare sig det är från deras utbildningssystem, eller från Arafat själv, måste det komma ett tydligt budskap om fred och samexistens med Israel. Det handlar inte bara om kartor, det handlar om idéer och attityder. Förändringen av de attityderna och de idéerna har ännu inte skett.
(000908)
.
