000908 (IPS) – Indiens lågkastiga befolkning, som hargynnats av kvotering till statliga jobb under flera årtionden, oroarsig nu för att de kommer att få färre jobb på grund avglobaliseringen.
Ledare för “daliterna” – de människor som står lägst i det indiska kastsystemet – kräver nya ingrepp av staten för att de ska kunna ta del av vinsterna i den nya liberaliserade ekonomin.
De fruktar att landets ekonomiska förändringar ska leda till att daliterna mister de statliga jobb som varit öronmärkta för dem enligt Indiens grundlag.
– I en tid då daliterna kämpar bara för att fylla de 15 procent av jobben som är vikta åt dem, kommer privatiseringarna av stora statliga företag som ytterligare ett hot, säger P. L. Mimroth, generalsekreterare i ett förbund för fattiga och daliter.
Bara åtta av de 15 procent statliga jobb som är öronmärkta för daliter har kunnat tillsättas med lämpliga kandidater. Dalit- ledarna skyller det på fattigdom och bristen på möjligheter till högre utbildning för de lägre kasterna.
– Kvoteringarna har ökat möjligheterna och gett daliterna en viss rörlighet, men inte så mycket som man skulle önska, säger Mimroth.
Statliga jobb är fortfarande mycket eftertraktade, även om de inte är lika välbetalda som jobb i den privata sektorn.
Men Indiens nio år av ekonomiska reformer har inneburit snabba förändringar på arbetsmarknaden i landet. Välbetalda jobb i den privata sektorn lockar en allt större del av de bästa studenterna från landets högre universitetsutbildningar.
Dalit-ledare som Mimroth ser förändringarna som en sammansvärjning från de högre kasterna för att monopolisera den framväxande marknadsekonomin i Indien.
Daliterna, som utgör mer än en tiondel av Indiens befolkning, är ännu inte helt utrustade för att dra nytta av de processer som startats av den ekonomiska liberaliseringen och IT-revolutionen i Indien.
Något mer än en tredjedel av Indiens 160 miljoner daliter kan läsa och skriva. Hela Indiens genomsnittliga läs- och skrivkunnighet ligger på mer än 50 procent.
Enligt en indisk rapport om den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet som gavs ut av en statlig tankesmedja förra året är genomsnittsinkomsten för en dalit-familj mindre än 4200 kronor per år.
– Med sådana inkomstnivåer kan daliterna inte ens överväga att skaffa sig en utbildning, eller att hitta ett jobb i det kunskapssamhälle som regeringen säger att den ska bygga upp, säger Mimroth.
(000908)
.
