000817 (IPS) – Nästa söndag är det delstatsval i Chiapas. Det är ett ödesval för zapatistgerillan EZLN, som riskerar total isolering om de inte följer med i de demokratiska förändringar som landet nu genomgår, anser politiska analytiker.
Oppositionens kandidat i till guvernör i Chiapas, Pablo Salazar, leder starkt i upionionsundersökningarna. Han backas upp av en allians av åtta partier och står mot regeringspartiet PRI:s kandidat. Salazar rider på en framgångsvåg sedan Vicente Fox besegrade PRI i presidentvalet den 2 juli.
Att få bort PRI från presidentmakten och från delstatsregeringen i Chiapas är krav som tidigare rests av zapatisterna, men hittills har rebellerna varken kommenterat PRI:s förlust i juli eller besvarat den nyvalde presidentens inbjudan till samtal, säger Jean Meyer, chef för historiska avdelningen vid det mexikanska centret för ekonomisk forskning och utbildning.
Meyer tror att gerillagruppen, och dess karismatiske ledare, subcomandante Marcos, går mot isolering och martyrskap om den inte besvarar presidentens inbjudan till att återuppta fredssamtalen. Men, tillägger han, om gruppen inleder fredssamtal med regeringen kommer den också så småningom att upplösas.
Historikern Enrique Krauze säger att Marcos borde “beakta valresultatet, gå med på att inleda samtal med den regering som tillträder i december. och överföra sin kamp till den arena där vi alla befinner oss: demokratin”. Även Krauze tror att zapatisterna kommer att isoleras om de inte följer med i utvecklingen i Mexiko.
Rebellerna gömmer sig djungeln, omringade av tusentals regeringssoldater, i delstaten Chiapas som ofta skakas av våldsamma sammandrabbningar mellan fattiga bönder och paramilitära styrkor.
EZLN:s politiska strategi skakade det politiska system som i dag håller på att förändras i Mexiko i och med PRI:s första förlust på 71 år. Nu känner rebellrörelsen av förändringarna, anser analytikern Carlos Castillo.
EZLN rapporteras bara ha cirka 5 000 dåligt beväpnade medlemmar. 1995 organiserade rörelsen en informell omröstning där rebellerna frågade allmänheten om rebellgruppen skulle övergå till att bli en laglig politisk grupp. Över en miljon mexikaner svarade ja på frågan.
Men 1996 avbröts fredssamtalen mellan gerillan och regeringen. Parterna kunde inte enas om rättigheterna för ursprungsbefolkningarna, om huruvida de paramilitära grupperna skulle ställas inför rätta, eller om den pågående militariseringen av Chiapas.
Oppositionens kandidat i delstatsvalet söndag den 20 augusti säger att valet handlar om “krig eller fred”. Delstaten har haft sex guvernörer på sex år – alla har tillhört PRI.
Två miljoner Chiapas-bor ska rösta i valet som kommer att övervakas av cirka 4 000 mexikanska och utländska valövervakare.
Efter valet måste EZLN och regeringen inleda samtal, anser historikern Carlos Tello. Han säger att han inte kan tänka sig att Marcos kommer att bevara det status quo som nu råder i ytterligare tre år.
Tello har skrivit en av de mest auktoritativa böckerna om EZLN. Han säger att Marcos och hans grupp inte längre är en viktig politisk aktör i landet och att de inte utgör något militärt hot.
(000816)
.
