000801 (IPS) – Mellan 5000 och 8000 flyktingar som tillhörrohingya-folket som flytt från Burma till Malaysia har ingarättigheter, och de har behandlats allt sämre under de senaste tioåren, delvis på grund av Asiens finanskris 1997-98, enligt nyrapport.
Många rohingya i Malaysia lever i ständig rädsla för att bli utvisade, och de utsätts för misshandel och utpressning i flyktinglägren. Andra lever i fattigdom i huvudstaden Kuala Lumpur, har ingen laglig status och riskerar att närsomhelst gripas och deporteras, enligt rapporten “Living in Limbo” från organisationen Human Rights Watch, HRW.
– Malaysia behandlar rohingya på ett skandalöst sätt, anser Joe Saunders, HRW:s verkställande direktör för Asien.
Inte heller FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, kan erbjuda särskilt mycket skydd till rohingya-folket. Förra året avslog UNHCR alla utom 43 av 1473 ansökningar om flyktingstatus från rohingya i Malaysia. Enligt HRW:s rapport har malaysiska officerare deporterat även de som UNHCR klassificerat som flyktingar. HRW menar att UNHCR:s tjänstemän inte verkar förstå vilka faror deportationen innebär för rohingya.
Rohingya kommer från Burma, där militärregimen länge betraktat dem som uppviglare och förnekat dem grundläggande medborgarrättigheter. Sedan två sekler har en del rohingya bosatt sig i Bangladesh. I början av 1990-talet flydde över 250 000 rohingya till Bangladesh, undan tvångsarbete, våldtäkter och religiös förföljelse i hemlandet.
Till skillnad från Bangladesh har Malaysia inte varit ett traditionellt tillflyktsland för rohingya, som måste ta sig genom Thailand för att komma dit. Men trots detta har flera tusen rohingya anlänt under 90-talet.
Malaysia har en av världens största procentandel gästarbetare, ungefär 2 miljoner av landets 8 miljoner arbetare. Av dessa gästarbetare uppskattas hälften vara odokumenterade.
När rohingya började komma till Malaysia i större antal var regeringen mindre fientligt inställd till dem än nu, enligt rapporten. Många fick till och med sexmånaders arbetstillstånd. Men påtryckningar från de som protesterade mot att de odokumenterade flyktingarna konkurrerade om låglönejobben tvingade fram nya riktlinjer.
Efter Asien finanskris 1997, då tusentals indonesier började strömma in i landet, intensifierades razziorna mot odokumenterade flyktingar. Malaysias immigrationsdepartement startade en dygnetrunt-öppen telefonlinje, som folk kunde ringa till för att rapportera illegala arbetare. Myndigheterna genomförde också razzior i bostäder och på arbetsplatser.
Rohingya nekas ofta sjukvård och skolgång för sina barn. Bostad och arbete blir svårare att hitta, och flyktingarna är tvungna att förlita sig på dagsarbeten och leva i ständig skräck för att skickas tillbaka till Thailand och därifrån vidare tillbaka till Burma. Enligt HRW-rapporten grips ofta barn utan sina föräldrar och deporteras ensamma.
Enligt HRW bryter deportationerna mot internationell lag som förbjuder utvisningar av flyktingar till länder där de troligtvis kommer att utsättas för förföljelse. Men Thailand, liksom Malaysia, har inte ratificerat flyktingkonventionen och utvisar rutinmässigt flyktingarna från Burma.
(000801)
.
