5,5 miljarder kronor till aidsepidemins yngsta offer

000801 (IPS) – Aidsepidemin i utvecklingsländerna har gjort många barn föräldralösa. Ionsdags godkände USA

Barn drabbas hårt av aidsepidemin. Enligt FN:s departement för aids, UNAIDS, löper barn vars föräldrar dött i aids stor risk att bli undernärda och stanna i växten.

Dessutom drabbas barnen av det stigma som omger den dödliga sjukdomen. Därför nekas dessa barn ofta tillträde till skolor, ibland också tillgång till sjukvård, eftersom man förutsätter att de också är hivsmittade och därför inte kan botas. Barnen behöver också skyddas från att bli sexuellt exploaterde, eftersom de riskerar att tvingas in i prostitution som ett sätt att överleva.

Lösningen för omhändertagandet av barnen verkar dock inte vara barnhem. UNAIDS argumenterar i stället för att barnen ska tas om hand av de samhällen där de växer upp, exempelvis genom att placera dem i fosterfamiljer.

– Experter är anse om att barnhem är dyrare än samhällsbaserade initiativ och att de till och med kan vara olämpliga om de isolerar barn från sina kulturella rötter, säger Dominique De Santis, taleskvinna för UNAIDS.

Hennes uttalande stöds av framgångsrika projekt som genomförts i flera afrikanska länder. I Malawi har regeringen sedan 1991 stöttat samhällsbaserade projekt och i Uganda har en kvinnoorganisation för föräldralösa barn, UWESO, förgreningar över hela landet för att ta hand om barn till föräldrar som dött i aids.

Barnrättsaktivister stödjer inte heller idén med barnhem.

– Som alla andra barn har barn som blivit föräldralösa på grund av aidsepidemin ett behov av en familjär miljö i sin egen kultur där de kan växa upp, anser Bruce Harris, verkställande direktör för Casa Alianza i Latinamerika.

Enligt Bruce är den bästa miljön för föräldralösa barn hemma hos släktingar eller hos en fosterfamilj i samhället. Han påpekar att detta är normen i Centralamerika, där ett föräldralöst barn “absorberas på traditionellt manér i storfamiljen”.

Men FN:s barnfond, Unicef, menar att ansvaret inte bara ligger på släktingar, utan också på regeringar, det internationella samfundet, den privata sektorn och samhällsorganisationer, eftersom det innebär en allvarlig belastning på det traditionella systemet.

– Mor- och farföräldrar, som i många fall tar hand om sina föräldralösa barnbarn, har ofta begränsade resurser. De kan inte ta över ansvaret för all framtid, säger Carol Bellamy, chef för UNICEF.

(000801)

.

Marwaan Macan-Markar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *