000712 (IPS) – Förändringar i Jugoslaviens federala konstitution, som genomfördes i största hast i parlamenteti förra veckan, kan få allvarliga konsekvenser i ett land som ivärsta fall står på randen till ännu ett inbördeskrig.
Tilläggen i konstitutionen, som godkänts av församlingen, banar väg för president Slobodan Milosevic att bli omvald när hans period går ut nästa år, genom att koncentrera den politiska makten till Jugoslavien och reducera Montenegros status.
Jugoslavien, som tidigare varit en federation av republikerna på Balkan, består nu av den lilla republiken Montenegro och den större, dominanta Serbien. De konstitutionella tilläggen, som förändrar tillvägagångssättet för att välja parlamentets överhus, försvårar för montenegrinska parlamentsledamöter att bli valda.
Innan ändringarna valdes ledamöterna i överhuset, 20 från Serbien och 20 från Montenegro, av ledamöterna i de båda republikernas respektive parlament. Tilläggen innebär direkta allmänna val av representanter i överhuset.
Med det nya systemet har montenegrinska kandidater inte stor chans att bli valda, eftersom deras republik endast har 650 000 invånare, jämfört med Serbiens 7,5 miljoner.
Konstitutionen har också ändrats så att Slobodan Milosevic kan få sitta kvar som president ytterligare en mandatperiod.
– De här tilläggen uppfyller Milosevics dröm, säger den politiske analytikern Bratislav Grubacic. Hans ambition att behålla makten har lyckats, eftersom han tagit sig runt tidsrestriktionen på en mandatperiod för sin post.
Parlamentsledamöterna i Milosevics socialistparti beskriver förändringarna som “bästa möjliga formen för demokrati”, eftersom principen en man – en röst introducerats.
– Med det nya systemet har Montenegros position nedgraderats så mycket att republiken inte har något inflytande alls, säger Slobodan Vucetic, före detta domare i Högsta domstolen.
Vucetic avsattes från sin post tidigare i år på grund av hans ständiga kritik mot Milosevics auktoritära regim.
– Nu när man förstör den ursprungliga konstitutionen finns det en möjlighet att Montenegro försöker bli oberoende från Jugoslavien, fortsätter han.
Montenegros president Milo Djukanovic ligger i fejd med Milosevic, och under Djukanovics regim har Montenegro distanserat sig allt mer från Belgrad.
Montenegros regering har fördömt tilläggen och ökar nu takten i sina försök att frigöra sig från Jugoslavien. Djukanovic har meddelat att Montenegro inom en snar framtid kommer anta nya lagar som ska underlätta för republiken att bli oberoende.
Men många politiska analytiker anser att Montenegro hittills har undvikit att utropa sin självständighet på grund av rädsla för en väpnad konflikt med Serbien.
Nu ökar oron att regimen i Belgrad kommer att leda nationen in i ännu ett krig. Efter Kroatien 1991 och Bosnien 1992-95, menar många att det nu är Montenegros tur.
– De tragiska erfarenheterna från de senaste åren, med upplösningen av det forna Jugoslavien och Natos bombningar på grund av Kosovo, säger oss att värsta möjliga scenario alltid är att vänta från Belgrad, säger analytikern Ivan Torov.
(000711)
.
