000704 (IPS) – Montenegros president Milo Djukanovic bad vid ett möte med den kroatiske presidenten Stipe Mesici förra veckan om ursäkt till det kroatiska folket för den förstörelse och det våld som kroaterna utsattes för under 1991. Ingen politiker från Jugoslavien har gjort något sådant förut.
Belgrads kampanj mot Kroatien, i vilken många montenegriner deltog, för nio år sedan innebar död och förstörelse i staden Dubrovnik, och ödelade den kroatiska turistnäringen och jordbruksindustrin.
Montenegro, med en befolkning på 650 000, är en liten del av Serbien i den federala republiken Jugoslavien. Sedan Djukanovic blev president 1997 har han försökt distansera sig från den jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevics aggressiva och isolationistiska politik.
– Montenegro har betalat ett högt pris i konflikten. Vi har betalat med människors liv, upplösning av de traditionellt goda relationerna till Kroatien och genom att vi blivit utestängda från det internationella samfundet, sade Djukanovic under mötet med Kroatiens president.
Ursäkten aktualiserar en tabubelagd kärnfråga för Slobodan Milosevics regim. Belgrads officiella linje är att kriget i Kroatien 1991 var ett försök att hindra republikens sönderfall, och man avvisar alla uttalanden om att man skulle ha gjort något fel.
Enligt regimen i Belgrad har Serbien under de senaste nio åren aldrig varit i krig. De straffande åtgärder som det internationella samfundet satte in mot Serbien förklaras som “konspiration mot den serbiska nationen”.
Djukanovics ursäkt har därför mött hård kritik i Belgrad. I Milosevics statligt kontrollerade media kallas han “förrädare” som bad om ursäkt “för något som aldrig har hänt – den så kallade aggressionen mot Kroatien”.
Den regimvänliga dagstidningen Politika skriver att Djukanovic ännu en gång “smutsat ner ryktet för de stolta montenegrinerna genom att falla på knä inför Kroatiens president”.
Men många politiska analytiker menar att ursäkten kan öppna vägen för serber att ifråga sätta sin roll och sin regerings handlanden mot sina grannar under det senaste decenniet.
– Det är dags för människor i Serbien att få reda på sanningen, säger Natasa Kandic, chef för HLC, ett juridiskt centrum för mänskliga rättigheter.
Hon anser att den större delen av den serbiska befolkningen är ovetande om den verkliga situationen.
– Den officiella propagandan är för stark, man förnekar att serber skulle kunna göra något sådant, och det blockerar folks tankar. Insikten om vad som hänt de senaste tio åren kommer att bli en lång och smärtsam process för serberna, fortsätter hon.
Predrag Simic vid Institutet för samhällsvetenskap hyllade Djukanovics ursäkt som en “handling av en statsman som vill förpassa det som skett till historien”.
Men den serbisk-ortodoxa kyrkan säger att det är för tidigt att tänka på ursäkter. Montenegros ärkebiskop Amfilohije sade i ett tal som hölls på S:t Vitus-dagen den 28 juni att “inga ursäkter bör ges eller krävas förrän alla synder bland oss bröder uppdagas”.
(000704)
.
