000629 (IPS) – Nicaraguas konservativa regering under ledning av Arnoldo Alemán oroar sig för ett nytt förslag som lagts fram inför USA
– Vi är oroliga för vad det kommer att få för konsekvenser för vår ekonomi om man drar in biståndet, säger Nicaraguas biträdande utrikesminister, José Adán Guerra.
USA:s ekonomiska stöd till Nicaragua, centralamerikas fattigaste land, uppgick till 8,3 miljarder kronor mellan 1990 och 1999. Biståndet har i huvudsak varit öronmärkt för utbildningsprogram, statliga reformer, bevarande av naturresurser samt jordbruksprojekt.
Effekten av sanktionen skulle bli enorm. Lokala myndigheter varnar för att om man stoppar biståndet skulle det skada landets demokrati och utveckling, framför allt just nu, efter förödelsen som orkanen Mitch skapade 1998.
Om förslaget godkänns av kongressen, kommer USA dessutom att motsätta sig att Nicaragua ska få ny kredit hos Världsbanken, IMF och Inter-American Development Bank (IDB).
Förslaget är USA:s sätt att straffa Nicaragua för de hundratals amerikanska medborgare, de flesta ursprungligen från Nicaragua, vars egendom konfiskerades under Sandinistaregeringen mellan 1979 och 1990. De har nu har väckt åtal för att få kompensation, men USA är inte nöjt med resultatet.
Alemáns regering för nu ett veritabelt krig om statistik med USA:s ambassad. Ambassaden hävdar att bara 1 130 åtal om egendomskonfiskering har avgjorts sedan 1995. Enligt Alemán- administrationen däremot, är 6 919 fall lösta och endast 848 fall är ouppklarade.
– Det är ett komplicerat problem. Många av dessa egendomar tillhör idag ledande Sandinista-politiker och liberaler vid makten, säger den före detta domaren Boagerge Ojeda.
Den nicaraguanska regegringen menar dock att många av kraven grundar sig på alltför höga värderingar av den konfiskerade egendomen.
(000629)
.
