000606 (IPS) – Från Bangladesh till Brasilien sprids budskap om säkert sex, vaccinationer av barn och orent dricksvatten ut till allmänheten genom såpor, radioprogram och dockteater.
I Bangladesh går en såpa om livet i en by där bland annat vaccinationer av barn, tonårsproblem, vikten av att äta vitamin A och familjeplanering tas upp som delar av handlingen. Och i Brasilien sjunger elever och studenter sånger om farorna med hiv och aids.
– Människor har lättare att ta till sig budskap som levereras på ett naturligt och glatt vis än genom tråkiga lektioner, säger Edison Whitney, som leder den asiatiska sektionen av centret för kommunikationsprogram, CCP, vid John Hopkins-universitetet i Washington.
Whitneys organisation har varit inblandad i liknande informationskampanjer i flera länder. Förutom såpan i Bangladesh har CCP bland annat arbetat med projektet “det lila tältet” i Bolivia.
De lila tältet har fört ut information om preventivmedel och säkert sex i Bolivia sedan 1998.
– Tältet är först och främst till för ungdomar på landsbygden och yngre par, men på festivaler och högtider för det även ut information till andra grupper, säger Edison Whitney.
I tältet visas videos, teaterföreställningar, dansshower och interaktivt multimediamaterial. Tältet turnerar runt, och stannar tre dagar på varje plats.
I Afrika pågår liknande projekt som ska skapa medvetenhet om hiv/aids som riktar sig till ungdomar. Bland projekten finns radio- och tv- serier med budskap om säkert sex, musiktävlingar på samma tema och spel och lekar där information om hiv har bakats in.
Ungdomar och unga vuxna uppger att de lärt sig mycket genom tv, enligt Dominique De Santis på FN:s aids-avdelning, Unaids.
– MTV gjorde en undersökning förra året av sina tittare i 11 länder som visade att tv är det medium tonåringar och unga vuxna främst tar till sig information från, därefter kommer magasin, tidningar och radio, säger han.
– Cirka 50 procent av tittarna uppgav att de lärt sig mycket om hiv/aids från MTV, säger han.
Men i fattiga länder, där tv är en lyx, är det fortfarande andra kanaler som gäller, enligt de Santis. Ett exempel är dockteater.
Det har lett till att FN:s barnfond Unicef har gett ut en bok som heter “Dockor med ett syfte”. Dockteater kan lätt omvandlas till ett verktyg för förändring, menar Unicef, eftersom mediet blandar underhållning med information. När åskådaren dragits in i dramats berättelse tar han eller hon till sig även informativa budskap, så att säga på köpet.
Dockteater har fungerat mycket bra som kommunikationsredskap i bland annat Indien och i Namibia.
Men bara underhållning räcker förstås inte. Den måste kombineras med att till exempel kondomer och vaccin görs lättillgängliga och billiga när ridån gått ner.
(000606)
.
