000529 (IPS) – Medlare i fredsprocessen i Colombia uppmanade på fredagen regeringen att söka en lösning på problemet med vägspärrar i nordöstra Colombia. Bönderna i området har blockerat vägar för att protestera mot regeringens planer på att tillmötesgå den näst största gerillagruppens krav på ett tillbakadragande från området.
Vägspärrarna har stoppat trafiken mellan centrala och norra Colombia i 20 dagar, och man beräknar att de dagliga förlusterna på grund av blockaden uppgår till mer än 20 miljoner kronor. I förra veckan spreds protesterna till ytterligare elva kommuner.
Alejo Vargas är universitetsprofessor och ledare för en kommission som arbetar för fredssamtal mellan regeringen och landets näst största gerillarörelse, den nationella befrielsearmén, ELN. Han skyller blockaden på bristande kommunikation mellan myndigheterna och de som bor i det område som ska avmilitariseras.
Omkring 5á000 invånare i de nordöstliga kommunerna Yondó, Cantagallo och San Pablo i Bolivar-området har skurit av trafiken på fyra ställen längs huvudvägen som går mellan centrala och norra Colombia.
Vargas säger till IPS att regeringen inte har varit tillräckligt lyhörd gentemot demonstranterna och deras krav. Invånarna har fått felaktig information om de villkor som ska gälla för avmilitariseringen, säger han.
Bolivar-områdets invånare är rädda för att ELN-gerillan ska angripa civila om armén drar sig tillbaka från området.
Vägspärrarna har upprättats i ett område där de paramilitära högergrupperna har vunnit mark i sina strider med ELN och den största gerillagruppen, Farc.
På fredagen uppmanade Carlos Castaño, som leder de paramilitära gruppernas paraplyorganisation AUC, demonstranterna att häva vägspärrarna och sätta sig ned och förhandla med regeringen.
Castaño skickade ut en presskommuniké där han skriver att protesterna är legitima, men att han respekterar presidenten Andrés Pastranas beslut att dra tillbaka sina trupper från området, och öppna för fredssamtal med ELN.
En del observatörer hävdar att AUC är inblandade i protesterna, med målet att tvinga regeringen att erkänna organisationen som en politisk grupp som har rätt att delta i fredssamtalen. AUC själva förnekar detta.
Enligt Castaño är paramilitärerna ungefär 12á000. De paramilitära grupperna skapades av markägare och företagare med stöd från armén i början av 80-talet, för att skydda sig själva mot vänstergerillan.
Regeringen förklarade dem olagliga 1989, på grund av deras inblandning i mord på fackliga och sociala aktivister, samt på grund av deras kopplingar till narkotikahandeln.
Alfredo Rangel, som tidigare var presidentens säkerhetsrådgivare, säger till IPS att demonstrationerna längs motorvägen är fruktansvärt explosiva. Han menar att befolkningen i området under flera år har fått stå ut med så mycket övergrepp från ELN och Farc-gerillan att de nu verkar ha bestämt sig för att de ska få betala.
Rangel menar också att möjligheten att de paramilitära grupperna är inblandande i protesterna gör situationen ännu farligare, eftersom det sätter hela fredsprocessen på spel.
ELN:s ledare Nicolás Rodriguez säger att de lokala böndernas rädsla delvis beror på att de utsätts för påtryckningar från de som inte tycker om fredsprocessen.
ELN vill att regeringens styrkor ska dra sig ut ur området så att de kan hålla ett nationellt konvent med representanter för det civila samhället för att lägga upp en strategi för förhandlingarna med regeringen.
Förra torsdagen uppmanade regeringen demonstranterna att häva blockaden och sätta sig ned för att diskutera de villkor under vilka området skulle kunna avmilitariseras.
(000529)
.
