000420 (IPS) – En särskild mexikansk enhet ska granska de paramilitära grupper som beskylls för hundratals mord i den sydliga delstaten Chiapas. Människorättsgrupper välkomnar beslutet, men säger att åtgärden dröjt för länge.
– Den nya enheten borde kunna nå resultat omedelbart, men vi är inte helt övertygade eftersom initiativet har dröjt för länge, säger Edgar Cortez som leder jesuiternas människorättsorganisation, Agustín Pro Juárez.
Bara åtta månader innan president Ernesto Zedillos sexårsperiod vid makten är slut tillkännagav han att “brott troligen begångna av beväpnade civila grupper i delstaten Chiapas ska utredas”.
Cortez säger att det är missledande att kalla de väpnade grupperna för “civila”. Han hävdar att de är knutna till olika myndigheter, polis och militär.
Den nya enheten ska bestå av 40 agenter som ska utreda påstådda brott, ställa de ansvariga inför rätta och förebygga framtida kriminell aktivitet, hävdar biträdande justitieminister José Luis Ramos som säger att agenterna ska få del av tidigare polisutrednigar vilket bör underlätta deras arbete.
Oppositionen i Mexiko hävdar att de paramilitära grupperna är en del av Zedillo-administrationens säkerhetstjänst. I december massakrerade paramilitären 45 medlemmar i ursprungbefolkningen som tillhörde en grupp som var i opposition till regeringen.
– Vi litar på att den nya enheten kommer att arbeta oberoende. Det är det enda sättet att avslöja att det finns paramilitära grupper i Chiapas, säger Cortez.
Den fattiga delstaten Chiapas är bas för rebellrörelsen zapatisterna, EZLN, som varit aktiv sedan 1994. Sedan dess har rebellerna hållit stånd i en avlägsen del av djungeln omgärdade av armén.
Människorättsgrupper och internationella observatörer har länge krävt att regeringen ska utreda de paramilitära gruppernas roll i Chiapas.
Enligt undersökningar av Agustín Pro Juárez-centret finns det minst 12 grupper i staten. Cortez säger att han har bevis för att de skrämmer och mördar motståndare och att han själv fler gånger hotats till livet av agenter inom polis- och militär på grund av sitt engagemang för de mänskliga rättigheterna.
Andra undersökningar visar upp liknande resultat. I april förra året presenterade oppositionsparitet, det demokratiska revolutionära partiet, PRD, uppgifter på att paramilitära grupper mördat minst 1000 personer i Chiapas sedan 1994.
The Agustín Pro Juárez-centret och PRD kan namnge flera paramilitära enheter, bland dem Paz y Justicia, Los Chinchulines, Máscara Roja, el Movimiento Indígena Revolucionario Antizapatista, Tomás Munzer, Fuerzas Armadas del Pueblo och Alianza San Bartolomé de los Llanos y Degolladores.
Den mexikanska regeringen förnekar att de väpnade grupperna i Chiapas har anknytning till armén, lokalbefolkningen och till regeringspartiet, det institutionella revolutionära partiet, PRI, som har haft makten i landet sedan 1929.
Över 45 000 tungt beväpnade regeringssoldater är posterade i delstaten Chiapas, som gränsar till Guatemala. De omringar de cirka 10 000 medlemmarna i EZLN, som till största delen är beväpnade med gevär och machetes.
Fredssamtalen mellan regeringen och gerillan avbröts 1996, då Zedillo-administrationen vägrade acceptera vissa villkor i det fredsfördrag som kallas San Andres-fördraget.
Regeringen hävdar att rebellerna inte vill nå fram till ett fredsfördrag och EZLN å sin sida anklagar regeringen för att bryta löften.
I juli ska landet välja en ny regering, som ska ta över makten i december. Den kommer att ärva problemen i Chiapas.
(000420)
.
