000413 (IPS) – En advokatorganisation med bas i Washington har framfört skarp kritik mot USA
William B. Mofitt, en av medlemmarna i Internationella juristgruppen för mänskliga rättigheter, säger att man tvingats vända sig till FN eftersom problemet inte diskuteras i USA. Viljan att uppmärksamma hur framför allt afroamerikaner behandlas av rättsystemet saknas, trots att både statistiken och regeringen bekräftar att människor behandlas olika inför lagen.
Från 1989 till 1994 steg antalet färgade kvinnor som satt i fängelse med 78 procent. En tredjedel av alla afroamerikanska män mellan 20 och 29 år är avtjänar någon typ av straff. Och utvecklingen går snarare bakåt än framåt.
För 50 år sedan utgjorde svarta män fem procent av USA:s befolkning, och 30 procent av fängelseinternerna. Nu är de sex procent av befolkningen, men hela 50 procent av fångarna.
Mofitt menar att rastillhörighet ofta ses som en förutsättning för och en indikation på kriminalitet, även om det inte finns några bevis för att ett brott har begåtts. De så kallade narkotikakrigen anser Mofitt egentligen vara krigföring mot etniska minoriteter.
– Olika droger har associerats med olika typer av människor, förklarar han. Amerikansk populärkultur sammankopplar opium med kineser, marijuana med mexikaner och kokain med afroamerikaner.
Konsekvensen av sådana stereotyper är att fastän minoritetsgrupperna står för mindre än 20 procent av de som grips och åtalas för narkotikabrott, så utgör de 30 procent av de fall som prövas i rätten, 50 procent av de som fälls och mer än 70 procent av de som döms till fängelsestraff.
Den amerikanska lagen är dessutom konstruerad så att innehavet av 15 gram crack ses som ett lika grovt brott som en hundra gånger större mängd av andra sorters kokain. Och eftersom crack är den billigaste formen av kokain, drabbar lagstiftningen i första hand människor på botten av den socioekonomiska skalan, med andra ord fattiga och minoritetsgrupper.
Gruppen kritiserade också den godtyckliga och orättvisa utdelningen av avrättningsdomar, som de menar baseras på rasmässiga faktorer. Historiskt sett har systemet värderat ett vit människas liv mycket högre än andras, och gör det fortfarande.
Problemet förvärras av att människor som suttit fängslade förlorar sin rösträtt i de många amerikanska stater. För närvarande kan 1,4 miljoner människor som tillhör minoriteter inte delta i de politiska valen.
– Detta är speciellt allvarligt eftersom dessa människor på så sätt berövas sina möjligheter att förändra systemet, säger George H. Kendall som är rådgivare för advokatorganisationen.
(000413)
.
