000322 (IPS) – Turkiets planer på att satsa 270 miljarder kronor på att modernisera sitt försvar skapar oro. En fråga som kritikerna ställer är hur upprustningen ska kunna hjälpa Turkiet att fredligt lösa landets interna och externa konflikter.
Upprustningen ifrågasätts bland annat av Federation Of American Scientists, FAS, i Washington. De tar upp USA:s ansvar för demokratiseringen av Turkiet eftersom USA är Turkiets största vapenleverantör.
“Genom att vara Turkiets främsta vapenleverantör har USA en enorm potential att påverka landets agerade i känsliga frågor, så som respekten för mänskliga rättigheter och försöken att få till stånd en fredlig lösning på det 15 år långa inbördeskriget med PKK och den 25-åriga delningen av Cypern”, anser FAS som är en privat, icke-vinstdrivande organisation som utvärderar vetenskap, teknologi och säkerhetspolitik.
FAS uppger att USA fortfarande är det land som förser Turkiet med mest vapen, trots klagomål från turkiska politiker och medier att USA har infört ett “dolt” embargo mot landet.
Även i Turkiet kritiseras de nya satsningarna på armén som många anser stoppar annan utveckling.
“Om vi ska tro på det globala panorama som utmålas av våra politiker så omringas Turkiet av fred. Om det är sant, varför minskar då inte vår satsning på militären istället för att öka?”, skriver Necati Dogru, krönikör på dagstidningen Sabah.
– Försvarskostnaderna beslutas inte av allmänheten utan av militära kretsar, utan offentliga diskussioner, säger den militära analytikern Omer Laciner.
– Det värsta är att dessa frågor aldrig debatteras i detta land. De militära utgifterna tystnad ned och omges av myter. Försvarsbudgeten ifrågasätts aldrig i parlamentet utan antas så som den föreslagits, säger han.
Kritiken mot kostnaderna för försvaret har intensifierats genom regeringens beslut att köpa 145 nya attackhelikoptrar till ett värde av nästan 40 miljarder kronor.
Krönikören Dogru anser att köpet dessutom kantas av korruption. Han säger att när beslutet att köpa helikoptrarna togs 1998 beräknades de kosta omkring 21 miljarder kronor, vilket idag har ökat med 60 procent utan någon rimlig förklaring till prisökningen.
Efter köpet av de nya helikoptrarna uppskattas Turkiet ha 649 attackhelikoptrar. Det är långt fler än grannstaterna. Syrien har för närvarande 206 attackhelikoptrar, Iran har 300 och Grekland har 200 helikoptrar.
Men upprustningen får också stöd. Den militäre analytikern Tanju Akad säger att freden i området är en illusion.
-Varje land borde stärka sina försvar, säger han.
Han menar att kritikerna gör fel när de ställer de militära utgifterna mot satsningar på utbildning och miljö och att allmänheten borde kämpa för satsningar på de områdena istället för att kämpa mot försvaret.
Idag går nio procent av budgeten till försvaret, medan 0,5 procent satsas på miljö och två procent på utbildning.
Enligt rapporter i turkisk media kommer USA att ställa villkor om de säljer helikoptrar till Turkiet.
– En mycket motsägelsefull inställning, säger Akin Birdal, före detta ordförande för Turkiets förbund för mänskliga rättigheter, IHD.
– Tyvärr är Turkiet Natos andra starkast rustade stat, näst USA, med väpnade styrkor om 800 000 man. Därför måste vi verka för fred och mänskliga rättigheter och för att minska de militära kostnaderna – inte rusta upp, säger han.
(000322) .
