000211 (IPS) – Allt fler karibier utvisas från främst USA till sina ursprungsländer. Polisen och de lokala myndigheterna är överrumplade och dåligt utrustade för att ta hand om de återvändande skarorna.
De senaste fyra åren har över 4 000 karibier skeppats tillbaka till sina hemländer efter att ha stött på patrull hos de amerikanska immigrationsmyndigheterna. Många har utvisats efter att ha begått brott utomlands, och myndigheterna i Karibien är nu oroade över att dessa personer blir svåra att återanpassa till samhällen som de oftast känner sig främmande inför.
Den största gruppen utvisade är jamaicaner. 1999 utvisades 1 533 jamaicaner från USA, 53 fler än året innan. Till Guyana utvisas endast hundra personer per år och till andra länder är antalet ännu lägre.
Omkring 70 procent av de utvisade jamaicanerna har begått något slags narkotikabrott, enligt Errol Strong, som är säkerhetsattaché vid Jamaicas ambassad i Washington. Andra har dömts för ännu grövre brott, som mord, dråp, rån, grovt inbrott, bedrägeri eller våldtäkt.
De karibiska länderna har upprepade gånger framfört till amerikanska regeringen att Karibien saknar möjligheter att ta emot de utvisade. Dessa har oftast inga vänner, anhöriga eller andra kontakter i sina ursprungsländer. Många begår nya brott för att komma över pengar till att resa tillbaka till USA. Den ökande brottsligheten i Guyana kopplas samman med det växande antalet utvisade guyaner.
Jamaica har infört ett system där de kräver att utvisade måste anmäla sig regelbundet hos polisen och rapportera om vad de gör och var de bor. I Guyana har man till och med buggat de utvisade för att ta reda på vad de håller på med.
1997 enades USA och Karibien om att USA ska meddela länderna vem som utvisas och av vilket skäl. USA skulle också föra en diskussion med mottagarländer före utvisning och förse länderna med teknisk utrustning för övervakning. Inget av detta har förverkligats.
Karibiska myndigheter vill att tillägg görs i den amerikanska utvisningspolitiken. Bland annat vill man att hänsyn ska tas till familjeband och begränsningar i möjligheten att utvisa de som begått andra brott än våldsbrott. Dagens system är kämpigt både för de karibiska länderna och för socialsystemet i USA, särskilt när minderåriga är inblandade och den utvisade är den ende familjeförsörjaren, menar karibiska myndigheter.
De amerikanska utvisningarna har länge varit ett problem i Karibien, men försvårades än mer 1996 då Clinton undertecknade Lagen om förhindrande av terrorism. Den tog bort rätten till en andra chans i USA för den som är laglig immigrant, men som dömts för narkotikabrott i USA. Nuvarande lag säger att den som dömts för narkotikabrott ska avtjäna sitt straff i USA och därefter skickas tillbaka till sitt ursprungsland.
(000211)
.
