000126 (IPS) – Flera västerländska och afrikanska människorättsorganisationer kräver att de senegalesiska myndigheterna griper Tchads förre president, Hissein Habre, som befinner sig i Senegal sedan han avsattes i en statskupp 1990. Organisationerna anklagar Habre för tusentals politiska mord, försvinnanden och tortyr under hans styre 1982-1990.
Det är amerikanska Human Rights Watch, HRW, som tillsammans med grupper i Tchad, Senegal, Storbritannien och Frankrike, samlat dokumentation om Habre och som nu vill att han ska åtalas för brott mot mänskligheten. Fallet liknar det mot Augusto Pinochet och kan ses som en följd av rättsprocessen mot den chilenske diktatorn.
– Hissein Habre är Afrikas Pinochet. Genom att ställa honom inför rätta kan Senegal ta ett historiskt steg mot ett slut på den onda cirkel av grymheter som plågat kontinenten, säger Reed Brody på Human Rights Watch.
Kravet kommer vid en tidpunkt då människorättsgruppers kamp för att ställa skyldiga till brott mot mänskligheten inför rätta internationellt börjar bära frukt.
En stor framgång vanns i måndags i Washington, då USA:s högsta domstol avslog en begäran från en 78-årig rwandisk pastor att inte verkställa hans utlämnande till Internationella tribunalen för Rwanda i Abusha. Pastorn står anklagad för en massaker på hundratals tutsier som under folkmordet i Rwanda 1994 sökt tillflykt i hans kyrka. Avslaget betydde slutet på en fyra år lång kamp från den amerikanska regeringens sida att via en lag från 1996 försöka samarbeta med FN:s krigstribunal för Rwanda.
Pastor Elizaphan Ntakirutimanas försvar har hela tiden hävdat att en utlämning skulle strida mot den amerikanska grundlagen eftersom det inte finns något utlämningsavtal mellan USA och tribunalen. Men Högsta domstolen fastslog alltså att lagen från 1996 var tillräcklig för att utlämna pastorn.
Utrikesminister Madeleine Albright uppger att hon är fast besluten att genomdriva utlämningen. Det skulle i så fall bli första gången som USA:s regering överlämnar någon som står anklagad för folkmord till en av de två pågående krigsförbrytartribunalerna.
– Det är en viktig del i stärkandet av USA:s stöd till de internationella tribunalerna, säger Michael Posner, chef för den ansedda Juristkommittén för mänskliga rättigheter, LCHR, i New York.
Den amerikanska regeringen har motsatt sig bildandet av en permanent internationell krigsförbrytartribunal, ICC, vilket varit en stor besvikelse för människorättsorganisationer världen över.
Världens människorättsaktivister följer också fallet Pinochet på nära håll. Även om den gamle juntaledaren klarar sig undan den spanska rättvisan på grund av hälsoproblem, så har den brittiska högsta domstolen i en prejudicerande dom fastslagit att en statschef som anklagas för brott mot mänskligheten inte kan försvara sig med hjälp av sin rättsliga immunitet.
Fallet Habre påminner om fallet Pinochet. Undersökningen i Senegal har dokumenterat 97 kända fall av politiska mord, 142 fall av tortyr och 100 försvinnanden, som Habre bär det yttersta ansvaret för.
– Detta är första gången afrikanska offer ber en domstol i ett annat afrikanskt land att åtala en före detta afrikansk diktator, säger Alioune Tine vid Afrikanska föreningen för de mänskliga rättigheternas försvar, RADDHO, i Senegals huvudstad Dakar, som är en av organisationerna bakom undersökningen.
Senegal betraktas som ett fördelaktigt land att genomföra rättegången i eftersom landet var det första att underteckna avtalet för bildandet av ICC.
Habre, i dag 57, tog makten genom en statskupp och införde omedelbart enpartistyre, som präglades av ett extremt hårt förtryck mot landets etniska minoriteter. Strax före hans fall beordrade Habre sitt presidentgarde att låta mörda 300 politiska fångar, som hemligt hållits gömda i hans högkvarter i huvudstaden N'Djamena.
Det exakta antalet offer för Habres regim är och förblir okänt, men en sanningskommission i Tchad under den nuvarande regeringen ger honom och hans regim skulden för 40 000 politiska mord och 200 000 fall av tortyr. Flertalet av dessa utfördes av hans fruktade hemliga polis, DDS, som betod av 8 000 agenter.
USA och Frankrike stödde Habre under hans tid vid makten. Han betraktades av dem som en motståndare till Libyens Moammar Khadaffi. President Ronald Reagans regering gav Habre militärt stöd via CIA för att “slå Khadaffis näsa blodig”, som USA:s före detta utrikesminister Alexander Haig.
Enligt internationell lag måste Senegal åtala de som misstänks för brott mot mänskligheten. Landet har ratificerat FN:s konvention mot tortyr, vilket är samma konvention som laglorderna i England åberopade när de grep Pinochet. Senegal måste därför antingen åtala Habre eller utlämna honom, enligt människorättsgrupperna.
Sedan Pinochets gripande har människorättsaktivister också försökt åtala Etiopiens före detta diktator Mengistu Haile Mariam, då han reste till Sydafrika för medicinsk behandling. Trycket mot den sydafrikanska regeringen att utlämna Mengistu ökade, men han kunde återvända till Zimbabwe där han levt sedan han avsattes 1991.
Människorättsgrupper har också övervägt åtgärder mot Ugandas förre diktator Idi Amin, som lever i exil i Saudiarabien sedan 1979, Haitis Raul Cedras, som lever i Panama, och Paraguays Alfredo Stroessner, som befinner sig i Brasilien.
(000126)
.
