000112 (IPS) – Libaneserna återhämtar sig sakta från en mardrömsvecka av våld, som påminde om inbördeskriget 1975-1990. Oroligheterna kastar en skugga över den redan vacklande fredsprocesseni området.
– Våldet förde oss tillbaka i tiden, till kriget. Jag samlade ihop mina kunder inne i butiken och stängde järngrindarna för att skydda dem, säger Mohammed Hamdan, som arbetar i en klädbutik i Beirut.
Butiken ligger i den byggnad, varifrån palestiniern, Ahmad Abu Kharroub, i förra veckan avfyrade två bombgranater mot ryska ambassaden. En libanesisk polisman dödades i attacken. Kharroub sköts efter en timmes intensiv eldstrid ihjäl av libanesisk polis.
Attentatsmannen, tvåbarnspappan Abu Kharroub, 37, tillhörde den sunnifundamentalistiska gruppen, Esbat al Ansar, vars bas finns i det palestinska flyktinglägret Ain el Helwe i södra Libanon. Sammandrabbningar har också förekommit mellan lägervakter från Libanons armé och medlemmar i Esbat al Ansar.
Gruppen bildades 1985 under namnet Ansar Allah, Guds anhängare. Den leds sedan 1991 av palestiniern Abdel Karim el Saadi, känd som Abu Mahjan. Han förespråkar väpnad kamp mot demokrati.
Tre dagar före attacken mot ryska ambassaden utbröt sammandrabbningar mellan armén och den sunnifundamentalistiska gruppen Takfir wa Hijra, i norra Libanon.
– Det finns klara samband mellan de olika händelserna i Libanon. Attacken i Libanon var ämnad att dra uppmärksamheten bort från det som hände i norr, och att splittra armén på flera fronter, säger Nizar Hamzeh, som föreläser vid Amerikanska universitetet i Beirut.
Han säger att fundamentalisterna skulle vara chanslösa i en storskalig konflikt med armén, och därför förlitar sig på mindre attentat. I norr är de däremot starkare eftersom terrängen är svår för reguljära styrkor, men lämplig för gerillakrig. Striderna ägde rum på en klippig högplatå.
– Gruppens syfte är att göra Libanon instabilt för att därifrån kunna attackera den syriska armén, säger Nizar Hamzeh.
Syrien utövar hårt tryck mot delar av den sunnimuslimska befolkningen. Flera sunnifundamentalister greps i december. Grupperna i Libanon och Syrien tros ha mycket nära kontakt med varandra.
– Fundamentalisterna skiljer uppenbarligen inte på Libanon och Syrien. De visar att de inte accepterar Syrien roll i fredsprocessen genom att attackera Libanon, säger han.
De grupper som är aktiva i Libanon ingår i ett internationellt nätverk av sunnifundamentalister, där bland andra Afghanistan och Osama bin Laden ingår.
Medan världen oroade sig för den växande shiitiska fundamentalismen under 1980-talet, med Iran i spetsen, växer i dag den sunnitiska rörelsen sig allt starkare. Den är enligt experter mer aggressiv och bättre organiserad än den shiitiska var under 1980-talet.
Trots de internationella länkarna, har de grupper som är aktiva i Libanon sitt verkliga stöd bland delar av den libanesiska befolkningen. Takfir wa Hijra rekryterar mest fattiga, outbildade unga män från landsbygden, som inte fått någon uppmärksamhet från de styrande i Beirut. Frustrationen inom denna grupp är stor gentemot regeringen. Deras aktioner har direkta följder för landet, som fortfarande försöker hämta sig efter det långa inbördeskriget.
Libanesiska samfund från alla religioner i landet – även lokala sunnimuslimska församlingar – har gått samman och fördömt attackerna från Takfir wa Hijra.
Det tog armén fyra dagar att få ett slut på upproret. Nio soldater och 60 fundamentalistrebeller dog, medan ytterligare 60 rebeller tillfångatogs. 1 500 soldater slogs mot 150 militanter. Armén har fått mycket kritik för att den inte lyckades stoppa fundamentalisterna fortare.
(000112)
.
