991222 (IPS) – Nobelpristagaren Rigoberta Menchú anklagas för förräderi i sitt hemland sedan hon vittnat inför en spansk domstol om brott mot de mänskliga rättigheterna utförda av högt uppsatta militärer och före detta medlemmar av regeringen i Guatemala på 80- talet.
Alfonso Portillo, presidentkandidat för högerpartiet Frente Republicano Guatemalteco, FRG, säger att det är “ofint” av Menchú att vända sig till en domstol i ett annat land. Hans parti FRG grundades och leddes under diktaturen av general Efraín Ríos Montt, en av dem som Menchú vittnat mot.
Portillo säger att Menchú utnyttjar att Guatemala just nu befinner sig vid en viktig politisk tidpunkt, då presidentvalets andra omgång inleds på söndag. På söndag väljer guatemalanerna mellan två kandidater och Portillo tippas av flera som vinnare. Han vann den första valomgången den 7 november över Oscar Berger från Partido de Avanzada Nacional, PAN.
Advokat Julio Cintrón, som tidigare har försvarat officerare i Guatemala, har stämt nobelpristagaren. Han anser att hon gjort sig skyldig till “förräderi mot fäderneslandet samt brott mot landets konstitution” genom att ha lagt fram sina klagomål inför en utländsk domstol. Cintrón anser att anklagelserna i den spanska domstolen är ett brott mot den guatemalanska statens självständighet och säkerhet.
Menchú vittnade den andre december inför den spanska appelationsdomstolen i Madrid mot general Ríos Montt, Oscar Mejía Víctores och Romeo Lucas García, som ledde Guatemala från 1979 till 1985, sedan de tagit makten genom militärkupper.
Hon vittnade även mot Aníbal Guevara, Benedicto Lucas, Donaldo Alvarez, Germán Chupina och Pedro García Arredondo som var civila säkerhetsministrar under samma period.
Menchú vittnade om händelser med anknytning till nedbränningen av den spanska ambassaden i Guatemala 1981, då 39 personer, en av dem hennes far, dödades samt om förföljelsen och mordet av hennes mor och bröder och fyra spanska präster.
Inbördeskriget i Guatemala 1960-96 kostade fler än 200 000 människor livet, de flesta av dem civila. Enligt landets Sanningskommission var armén ansvarig för över 93 procent av morden och försvinnanden.
Den väpnade konflikten fick sitt slut i december 1996 när den konservativa regeringen under Alvaro Arzú skrev under ett fredsavtal med Guatemalas nationella revolutionära enhet, URNG. Den värsta förföljelsen och mördandet skedde mellan 1979 och 1983.
Menchú säger, som ett svar på att hon borde fört fram sitt vittnesmål i Guatemala, att de senaste 19 åren har man bara lyckats skrapa på ytan av brotten och att “folkmord” bytts ut mot “mord” i brottsrubriceringen.
De flesta inhemska organisationer för mänskliga rättigheter stödjer Menchús beslut att vittna i Spanien. De anser att om det lokala rättssystemet inte gör sitt jobb är det korrekt att vända sig till rätten i ett annat land.
(991222) .
