991126 (IPS) – Tysklands regering ska denna månad utformaett nytt avtal som begränsar vapenexporten till regimer som bryter motde mänskliga rättigheterna. Samtidigt duggar rapporterna tätt omtysk vapenexport till just sådana stater.
De nästan dagliga avslöjandena i tysk media om vapenexport till icke-demokratiska länder, visar hur svårt det är att genomföra en “etisk politik för vapenexport” när avtal som ingåtts av den förra regeringen måste betraktas som bindande, och när trycket från försvarsindustrin vinner över moraliska betänkligheter.
Tidigare denna månad var regeringskoalitionen mellan socialdemokraterna, SPD, och miljöpartiet, De Gröna, nära att spricka på grund av en vapenleverans till Turkiet. De Gröna med utrikesminister Joschka Fischer i spetsen ansåg att försäljningen av pansarvagnarna Leopard II bröt mot det avtal som koalitionen bygger på. Enligt den är vapenexport till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna förbjuden. Förbundskansler Gerhard Schröder ansåg dock att förbudet inte gällde Nato-allierade, däribland Turkiet.
För att rädda koalitionen beslutade både sidorna att förhandla fram ett nytt bindande avtal med striktare riktlinjer för vapenexport. Riktlinjerna förväntas bli klara i slutet av året. De Gröna har bland annat krävt en mer etisk utrikespolitik och en mer restriktiv vapenexport.
– Vi är fast beslutna att göra allt för att helt stoppa vapenhandeln, säger Reinhard Buetikofer, medlem i De Gröna.
– Vårt arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna undergrävs av vapenexporten, säger Gerd Poppe, federal minister med ansvar för frågor kring de mänskliga rättigheterna, också medlem av De Gröna.
Försvarsminister Rudolf Scharping, SPD, skjuter upp en resa till Turkiet på grund av de pågående förhandlingarna.
De Gröna vill att all vapenexport till länder utanför EU och Nato ska vara restriktiv, och stoppas helt till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Utrikesdepartementet bör, enligt De Gröna, ge ut en årlig rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i de länder som vill köpa vapen av Tyskland.
SPD vill dock bara förbjuda export av vapen som kan användas vid brott mot de mänskliga rättigheterna. EU:s uppförandekod vid vapenförsäljning förbjuder till exempel försäljning av vapen som kan användas till förtryck mot ett lands egna befolkning.
Tyskland försökte skärpa EU:s vapenexportregler under sin tid som ordförandeland för unionen första halvåret 1999. Reglerna innehåller en tydlig katalog över länder som EU-medlemsländer inte får exportera vapen till, däribland länder med politiska spänningar, länder som förespråkar och stödjer terrorism och som bryter mot mänskliga rättigheter. Frankrike har dock motsatt sig dessa regler, som är frivilliga. Många vapentillverkare i Frankrike är statliga.
EU-reglerna godtogs i juni 1998 och syftar till att länderna ska utöva grupptryck mot varandra för att förhindra att inget EU-land säljer vapen till de listade länderna. EU-länderna förbinder sig i praktiken att rådfråga varandra vid vapenavtal med misstänkta och tvivelaktiga länder vad det gäller terrorism och mänskliga rättigheter.
En uppföljningsrapport över det första året med EU-reglerna visade att Tyskland hade gett flest vapenlicenser, 11 400 stycken, under 1998, följt av Storbritannien med 10 385.
Enligt gröna parlamentariker i Tyskland visar detta hur den gamla regeringen skyndade sig att skriva under ett stort antal vapenavtal månaderna före dess avgång förra året. Oswald Metzger, tillhörande De Gröna, beskrev det som att den la några gökägg i boet innan den gav sig av.
Men, trots förhandlingar med De Gröna om en mer restriktiv vapenexport, godkände Federala försvarsrådet – bestående av förbundskanslern och ministrarna för inrikes-, utrikes-, försvars- , bistånds- och finansdepartementen – en lång rad exportaffärer, däribland vapenförsedda fordon till Pakistan, som nu styrs av en militärdiktatur. Uppgifter från dokument som läckte ut till media visade att försvarsrådet vid samma möte godkände export av begagnade minsvepare till Sydafrika, 32 flygplan och två begagnade u-båtar till Förenade Arabemiraten, vapen till Thailand, helikoptrar till Sydkorea, ammunition och torpeder till Chile, pansarvagnar till Brasilien och utrustning för att besegra pansarvagnar till Rumänien.
Försvarsrådet underkände dock export av maskingevär till Egypten, en övervakningssatellit till Saudiarabien och vapenförsedda fordonsdelar till Vietnam. Men, det var vapenleveransen till Pakistan som väckte störst bestörtning. Utrikesdepartementet tittar nu närmare på den affären, men regeringens rykte är redan skamfilat, särskilt efter Turkiet-affären.
Försvarsrådet fungerar så att någon av ministrarna, i detta fallet utrikesminister Fischer, kan bli nedröstad av en annan minister, denna gång finansministern, som ofta står närmare försvarsindustrin och industrin i allmänhet.
De Gröna har krävt att Försvarsrådet ska vara ansvarigt inför Förbundsdagen, det tyska parlamentet, men försvarsminister Scharping säger att De Gröna inte kan ha vetorätt i rådet.
– Jag har också röstats ned i rådet flera gånger, vad är det med det, sa han nyligen till media.
(991126)
.
