991028 (IPS) – USA vill att Iraks president Saddam Husseinoch hans närmaste medarbetare ska ställas inför rätta för brott mot mänskligheten vid en internationell tribunal. Den amerikanska regeringen har identifierat "nio grova kriminella episodersom begåtts under Saddam Husseins styre i Irak", uppger en högtuppsatt amerikansk diplomat.
David Scheffer, USA:s särskilde talesman i frågor om krigsförbrytelser, sa vid ett tal igår att regeringen vill att dessa nio brott ska prövas vid en internationell krigsförbrytartribunal. Hans uttalande är en del i den intensifierade kampanj som USA:s regering bedriver för ett internationellt godkännande av en rättegång mot Irak för krigsförbrytelser.
Människorättsaktivister anser att Scheffers tal var det tydligaste och grundligaste som en högre regeringstjänsteman hittills gett i ämnet, men de är samtidigt skeptiska till att regeringen verkligen kommer att genomföra detta.
– Regeringen har talat om detta sedan Clinton kom till makten 1993, men hittills har vi inte sett några seriösa ansträngningar, säger Joe Stork, Mellanösternexpert för Human Rights Watch.
Scheffer sa att regeringen i Washington vädjar till FN:s säkerhetsråd att tillsätta en expertkommitté, som ska samla in och värdera bevis mot den irakiska regimen och därefter rapportera resultatet till säkerhetsrådet. Därefter ska en ad hoc-tribunal, liknande dem som finns för Rwanda och Jugoslavien, upprättas.
Scheffer sa att flera av de regeringar som han nyligen talat med befarar att några av säkerhetsrådets medlemmar kommer att stoppa en sådan idé.
– Det blir en intressant test att se vilka som försvarar en regim som gjort sig skyldig till både nationella och internationella illdåd, som är lika vidriga som de är olagliga, sa han.
– Och om en internationell brottsdomstol, eller till och med en expertgrupp, visar sig politiskt omöjlig att bilda, finns det möjligheter i nationella domstolar att undersöka och åtala Irak- regimens ledarskap, tillade Scheffer.
Som ett exempel sa Scheffer att USA:s regering hade vädjat till Österrike att på provisoriska grunder gripa en irakisk regeringstjänsteman, Izzat Ibrahim al-Douri, när han reste till Österrike för medicinsk vård i augusti. Ett informellt nätverk av människorättsaktivister från hela världen, varav några fått finansiellt stöd av den amerikanska regeringen, förberedde ett åtal för krigsförbrytelse mot al-Douri i Österrike, men mannen i fråga lämnade plötsligt landet, troligtvis efter att ha blivit tipsad av någon, innan fallet kunde presenteras inför en österrikisk domstol.
– USA skulle ha föredragit om Österrike hade försvårat al-Douris avresa, särskild sedan hans snabba sorti tyder på att någon försökte förhindra rättvisan, sa Scheffer.
Han bekräftade att regeringen i Washington hade bett Österrikes regering att anhålla irakiern till dess att en åklagare åtminstone kunde granska om han kunde ställas till rätta inför en österrikisk domstol.
Scheffers tal hölls strategiskt nog strax innan ett möte nästa helg i New York, där den USA-stödda irakiska oppositionen samlas. Det är det första sådant möte sedan kongressen förra året beslutade att 790 miljoner kronor skulle beviljas i stöd till irakiska grupper som arbetar för att störta regimen i Bagdad. På detta sätt vill Washington uppmärksamma oppositionens enighet.
Hans uttalanden kommer också strax efter det att FN riktat kritik mot USA för att landet, trots internationella påtryckningar, vägrar lätta på de ekonomiska sanktionerna mot Irak. Dessa trädde i kraft i augusti 1990 efter att Irak invaderat Kuwait. FN:s generalsekreterare Kofi Annan, liksom både Frankrike och Ryssland, har anklagat USA för att inte vilja underlätta det irakiska folkets lidanden under sanktionerna. FN:s barnfond, Unicef, uppger att dödstalen för barn i centrala och södra Irak idag är dubbelt så höga som de var före sanktionerna trädde i kraft.
Regeringen i Washington avvisar dock kraftigt anklagelserna om att den skulle vara skyldig till hälsokatastrofen i Irak. Skulden lägger den istället på regimen i Irak som vägrar samarbeta med FN vad det gäller avlägsnandet av illegala vapen i Irak.
Clinton-administrationen är dock känslig inför kritiken att den förvägrar humanitär hjälp till oskyldiga och behövande människor.
– Det snabbaste sättet att förbättra närings- och hälsosituationen bland kvinnor och barn i centrala och södra Irak är att byta ut regimen i Bagdad och behandla Saddam och hans gelikar på det sätt de förtjänar, sa Scheffer.
Scheffer sa också att USA:s regering har samlat miljontals sidor av dokumentation och foton som detaljrikt visar på Irak-regimens brott mot mänskligheten. Bland de nio grövsta punkterna finns kampanjen mot Iraks kurder, där bland annat giftgasattackerna i Halabja 1988 ingår. Då mördades omkring 5 000 människor i en enda attack.
Irak ska också åtalas för sina gasattacker mot Iran och dess befolkning under Iran-Irak-kriget under 1980-talet, menar den amerikanska regeringen.
Regimens toppmän ska dessutom åtalas för krigsförbrytelser i samband med invasionen i Kuwait 1990 och tiden strax därefter; för eventuella krigsförbrytelser i samband med effekterna av de experiment landet utfört med förbjudna vapen mot människor samt misstänkta mord på politiska motståndare i Irak.
Scheffer sa också att Irak kan ställas till svars för folkmord och brott mot mänskligheten vad det gäller regimens sätt att attackera minoriteter i landet, främst kurderna i norr och minoritetsfolken i södra Irak.
(991028)
.
