991005 (IPS) – Satsningar på hälsa och sjukvård är avgörande för ett lands utvecklingsmöjligheter,säger Världsbanken. Samtidigt tvingar den regeringar i tredjevärlden att göra nedskärningar i hälsobudgeten.
Den som lever på mindre än en dollar, 8,24 kronor, om dagen, löper fem gånger större risk att då före fem års ålder än de som har mer att leva på, enligt Världsbankens rapport om världens utveckling 1999-2000.
I dag befinner sig omkring 1,5 miljarder människor i den kategorin. Därtill lever två miljarder av världens sex miljarder människor på mindre än två dollar, eller 16,50 kronor om dagen.
Trots dessa fakta är Världsbankens medicin för att få en bra hälsopolitik i ett utvecklingsland mycket bitter för de allra fattigaste.
Å ena sidan säger Världsbanken i rapporten att utvecklingsplanering måste sträcka sig längre än till bara ekonomisk tillväxt. Den måste också inkludera viktiga sociala mål. Investeringar i mänskligt kapital, bland annat hälsa och utbildning, blir därför viktigare än investeringar i egendom och annat fysiskt kapital.
Men å andra sidan tvingar organisationens strukturanpassningsprogram regeringar att skära i anslagen till den offentliga sjukvården som majoriteten av befolkningen i tredje världen är beroende av. Världsbanken rekommenderar att privat sjukvård ska bistå den offentliga.
Situationen i Zimbabwe visar på de följder dessa program kan få för sjukvården. Den hälso- och sjukvård som andra afrikanska länder länge avundade dem, har idag blivit en sektor människor har föga till övers för än förakt.
– Sjuksköterskor och läkare i Zimbabwe måste nu betala för sin utbildning, så det finns idag en brist på sjuksköterskor. Lönerna har pressats så lågt att hälsopersonalen öppet rekryteras av företag i Storbritannien, säger Tony Avirgan, som är kommunikationssamordnare för den Washington-baserade organisationen Utvecklingsklyftan, The Development Gap.
Antalet tjänster inom hälso- och sjukvård utanför städerna har dessutom blivit betydligt färre de senaste 18 månaderna, en utveckling som är tydlig i flera länder i södra Afrika.
Mest iögonfallande är dock bristen på läkemedel, enligt Avirgan.
– Aids och malaria är de två största problemen i Afrika. Det är dags att ifrågasätta om Världsbanken är den organisation som är bäst lämpad att lösa dem. Dagens strukturanpassningsprogram marginaliserar statens roll och är dåliga nyheter för hälsan, säger Avirgan.
(991005)
.
