990913 (IPS) – Nästa vecka ställs den katolske biskopenAugustin Misago inför rätta anklagad för delaktighet i folkmordeti Rwanda. Biskopen säger att han är oskyldig och att han är ettoffer för en konspiration.
– Jag ser mig själv som ett slags gisslan. Staten vill sätta dit den katolska kyrkan och jag görs till syndabock för allt de anser att kyrkan har gjort fel, säger den 56-årige biskopen
Rättegången mot Misago inleds den 14 september och enligt åklagaren, Emmanuel Rukangira, finns det hundratals vittnen som är redo att vittna mot honom.
Åklagaren tänker åtala biskop Misago som en första klassens förövare, i samma kategori som de som planerade och utförde massmorden. En dom i den här kategorin innebär dödsstraff och ingen skillnad kommer att göras vad gäller biskopen.
– Han är en människa som alla andra, säger Rukangira.
Åklagarna kommer troligen att rikta in sig på de fall där Misago uppges direkt ha samarbetat med de främsta aktörerna i folkmordet, Rwandas beväpnade styrkor, FAR, och de hutuiska interahamwe- miliserna. Han anklagas för att ha utlämnat vanliga civila och präster till en säker död.
Ett av fallen är försvinnandet av 30 kvinnor som sökt skydd hos Misago efter en massaker. Ett annat är att han uppges ha vägrat ge tutsier skydd i Gikonogoro, där han var biskop, och istället sänt dem till ett område där många av dem dödades. Den anklagelsen kommer från den London-baserade människorättsgruppen African Rights. Biskopen anklagas också för att ha övergivit 90 studenter som gömt sig i kyrkans skolbyggnad i Kibeho samt för att ha överlämnat tre präster till myndigheterna. Prästerna dödades i fängelset.
Enligt African Rights hade studenterna bönfallit bisopen att hjälpa dem. Han uppmanade dem att stanna i skolan och gjorde ingenting då milis attackerade skolan och dödade minst 82 av ungdomarna. En av de överlevande från den massakern vittnar om att biskopen gav dem falska löften om att de var i säkerhet.
Misago förnekar att han visste om vad som höll på att hända i Rwanda 1994. Och säger att han sedan slakten börjat inte förstod hur omfattande folkmordet var. Han säger att han i mitten av april 1994 förstått att tutsierna, som utgör ungefär 19 procent av Rwandas befolkning på 8,1 miljoner människor, mördades av hutuer – främst av FAR-soldater och interahamwe-miliser. Upp mot en miljon människor mördades i Rwanda. Misago säger att han gjorde vad han kunde för att förhindra massakrerna.
Han säger att han erbjöd människor skydd när det var möjligt, predikade för att få ett slut på våldet och att han två gånger inte firande nattvarden vid sina mässor i protest mot massmorden som skedde i hans bikopat. Han uppger också att han försökte ge mat till dem han inte kunde ge husrum åt och att han mutade de milismän som försökte komma åt dem ha givit skydd år.
Misago säger att han två gånger räddade de två prästerna från milisen men att han den tredje gången var tvungen att lämna ut dem när polisen kom med arresteringsorder.
Och vad gäller massakerna av studenter säger han att ha sagt till dem att stanna i skolan eftersom det var ännu farligare att röra sig. Han uppger också att de lokala poliserna lovat honom att skydda skolan och att han inte hade anledning att tro något annat. Men enligt biskopen tog extremistgrupper sedan kontrollen över polisen och därför attackerades studenterna.
Misago anklagas för att före folkmordet ha deltagit i säkerhetsmöten med ansvariga politiker. Han förnekar det och uppger att han deltog i “fredsmöten” med den dåvarande premiärministern Jean Kambanda och andra politiska ledare för att det var en del av hans arbetsuppgifter – inte för att han sympatiserade med dem.
Men åklagare Rukangira, som själv är katolik, säger att alliansen mellan staten och kyrkan var benhård före 1994 och att Misagos agerande under folkmordet visar kyrkans oförmåga att ge moraliskt ledarskap i kristider. Och han anser att Misago inte uppfyllt sina plikter som religiös ledare.
– Om du erbjuder någon skydd, som många modiga hutuer gjorde, så lämnar du inte över dem till polisen. Om du är medlem i kyrkan, varför deltar du då på statliga säkerhetsmöten?
(990913)
.
