Många amerikaner är nöjda med segregationen

990826 (IPS) – Hälften av en grupp unga vuxna i New Yorkär för segregering av olika etniska raser – förutsatt att alla harsamma möjligheter. Det visar en opinionsundersökning där invånare med olika etniskt ursprung deltagit.

Underökningen är gjord av firman Zogby International på uppdrag av Hamilton College i New York för att få ett mått på unga människors inställning i fråga om ras. Den visar att en knapp majoritet av de utfrågade 18-29-åringarna var nöjda med att leva i ett segregerat USA.

Av 1 000 tillfrågade höll 50,3 procent med om uttalandet att “det är OK att olika raser är segregerade från varann om alla bara har samma möjligheter”. Bara 60 procent av de tillfrågade ansåg att den federala regeringen borde se till att svarta och vita barn går i samma skolor, och mer än 90 procent erkände att de drar rasistisa skämt.

På frågan om hur relationerna mellan olika etniska raser var ansåg bara 22 procent att de var bra eller utmärkta, 57,9 procent ansåg att relationerna okay och 19,4 procent ansåg att de var dåliga.

Undersökarna anser att resultaten är viktiga för att de tillfrågade tillhör den generation amerikaner som fötts efter människorättskampen på 60-talet. De kommer ur den första generation som fötts i ett USA som formellt inte gör någon skillnad för ras vad gäller utbildning, bostäder och arbete.

– Resultatet pekar på att många unga amerikaner är tillfreds med tanken på ett segregerat samhälle, säger Philip Klinker, chef för Arthur Levitt Public Affairs Center på Hamilton College.

– Det är oroande eftersom många skoldistrikt håller på att nedmontera de insatser de gjort mot segregering samtidigt som ny statistik visar att skolorna är mycket segregerade, säger han.

Men undersökningen visade även andra saker. Fler än 56 procent av de tillfrågade ansåg att den federala regeringen ska garantera att svarta behandlas rättvist i arbetslivet och mer än 57 procent ansåg att generationer av slaveri och diskriminering hade skapat villkor som gjorde det svårt för svarta att arbeta sig upp i livet. Hela 54 procent ansåg att det var otroligt att en svart person skulle kunna väljas till president i USA på länge ännu.

— Undersökningen inger hopp om man tittar på det ökade antalet som stödjer jämlika villkor, säger Hilary Shelton, chef för Washingtonavdelningen av det Nationella förbundet för färgade människors befrämjande, NAACP.

– Men den visar också på behovet av att stärka och förnya stödet för de program som ska garantera lika villkor, så som kvotering, säger hon.

Men vissa färgade ledare är inte oroade av undersökningen och har en ganska annorlunda syn på integration. Niger Innis, på den New York-baserade Kongressen för rasernas jämställdhet, CORE, säger att svarta på flera sätt har förlorat mer än de vunnit på integration.

– Vissa delar av segregationen var fruktansvärda, men det fanns också andra delar. Det hade börjat växa fram helsvarta basebolligor, svart affärsverksamhet, restauranger och hotell, säger han.

– Det fanns en svart kapitalism under segregationen som sedan dess har lösts upp. Vi måste vara ärliga vad gäller dessa fakta, säger Niger Innis.

Och den svarte, kristne pastorn Ronald King, som med sina 28 år representerar den åldersgrupp som intervjuats, har inte heller något emot “en viss segregation”. Trots att det är kontroversiellt har han ingen emot ett segregerat, men jämlikt, Amerika, säger han.

– Segregation verkar vara en bättre väg för oss eftersom vi förstår varann bättre än vad den vite mannen gör, säger King.

– Det kan verka ganska galet efter allt blod som flutit för att nå integration men jag tror att det kanske är så. Jag har inget emot att säga “hej” till dem (de vita) ibland, men det är allt jag vill sägaà

Men den åsikten delas inte av många andra afrikanska amerikaner. Exempelvis säger den svarte studenten Keith Weathers, 26, att integrationen, särskilt vad gäller utbildning, ger honom verkligt hopp inför framtiden.

– Jag anser att idén om att segregera igen är fullständigt löjlig. Vem kan säga att det skulle bli ett jämlikt samhälle?

(990826)

.

Leslie Goffe

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *