990812 (IPS) – Kravet på mänskliga rättigheter, bland annat jämlikhet mellan könen, har sakta vuxit i arabvärlden. Detta är en följd av återupptagna fredssamtal, tätare kontakter med FN och en ny generation arabiska ledare.
– Demokrater och människorättsförespråkare i arabvärlden sitter fastklämda mellan myndigheternas politik och samhällskonflikter. Brott mot de mänskliga rättigheterna har orsakat politiska problem, som i sin tur lett till en legitimitetskris, säger Marockos premiärminister Abderrahmane El-Youssoufi.
För sin egen del har han tillbringat närmare 40 år i fängelser och i exil, fram till dess att kung Hassan II förra året bad honom bilda en socialistisk regering.
Amnesty International uppmanade denna månad i ett upprop till snabb förbättring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Marocko under den nye kungen Mohammed VI. Hans fader, kung Hassan II, styrde landet med järnhand i över 30 år.
Människorättsförespråkare från 15 arabländer möttes i Casablanca i juli. Det resulterade i en deklaration om att alla aktivister hade lidit under respektive stats förtryck. En aktionsplan i tio punkter skrevs också. Det hela fick namnet Casablanca- deklarationen, och i den uppmanas arabiska regeringar att förändra lagverket och ta bort de lagar som står i konflikt med yttrandefriheten. Den betonar också behovet av moderna rättssystem med oberoende domstolar och parlament – något som många arabländer saknar i dag.
Mötet tog även upp kontroversiella ämnen som minoriteters rättigheter i arabvärlden, särskilt kurdernas. Kurder finns i Syrien, Irak, Iran och Turkiet.
– Vi talade också om den politiska situationen i Algeriet, inbördeskrigen i Somalia och Sudan, de internationella sanktionerna mot Irak, islams roll och de olika tolkningar som islamiska inriktningar gör vad det gäller mänskliga rättigheter, förklarar Bahieddin Hassan, som leder Centret för människorättsstudier i Kairo.
Hassan uppmanar Arabiska förbundet att ändra det arabiska chartret för mänskliga rättigheter som skrevs under 1994. Han beskriver detta dokument som det värsta som någonsin getts ut om mänskliga rättigheter.
– Grundläggande mänskliga rättigheter är helt undertryckta i Irak, Libyen och Syrien. Egypten, Tunisien, Jemen och Jordanien går bakåt i utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter, säger aktivisten Ahmed Fikry.
Han anser att den usla situationen för människorätten i arabvärlden beror på den våldsamma taktik som myndigheter och extremistiska grupper använder i sina försök att införa islamiska regimer i till exempel Algeriet och Egypten.
Enligt nationalekonomen Ramzy Zaki är fattigdomen orsaken till de många brotten mot de mänskliga rättigheterna i de arabiska länderna. Den växande fattigdomen beror i sin tur på de nya ekonomiska programmen som de internationella låneinstituten inför.
Hassan Wagih, föreläsare vid fakulteten för ekonomiska och politiska studier vid universitetet i Kairo, håller inte med. Han säger att det beror på de djupt anti-demokratiska attityder som genomsyrar den arabiska makteliten.
Egypten har ingen strejkrätt, enligt Världshandelsorganisationens rapport från den 25 juli i samband med en utvärdering av landets handelspolitiska läge. Strejker klassas av myndigheterna som bråk på offentliga platser och polisen är ökänd för sin brutalitet när det gäller att förhindra strejker.
Det finns också en stark social press mot de kvinnor som vill göra karriär. Dessutom begränsar lagen kvinnors rätt till lika anställningsvillkor, enligt samma rapport.
Enligt officiell statistik arbetar två miljoner barn i åldrarna sex till 15 år, en ökning med 50 procent på bara tio år, säger Saadiya Bahadr, barnrättsexpert.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten förvärrades drastiskt 1998, trots vissa framsteg, enligt landets tre största människorättsorganisationer. Förra veckan publicerade de en gemensam rapport, “Mänskliga rättigheter i Egypten”.
En undantagslag, som gällt sedan president Anwar Sadat mördades 1981, anses vara den viktigaste drivkraften bakom brott mot mänskliga rättigheter i Egypten.
– Massakrerna i Algeriet de senaste sex åren har utförts mot bakgrund av systematiska brott mot människorätten begångna av säkerhetsstyrkor, statlig milis och väpnade upprorsgrupper som kallar sig “islamiska grupper”, säger den algeriske statsvetaren, Khaled Omar Bin Kaka, som är bosatt i Egypten.
Runt 100 000 människor har dött, 3 000 har försvunnit och hundratusentals bönder har förlorat sina hem sedan 1992. Då genomförde armén i Algeriet en kupp som tog makten från valets egentliga segrare, det extrema partiet Islamisk räddningsfront, FIS.
Våldsvågen som utlöstes av detta närmar sig nu slutet tack vare initiativ om försoning från Algeriets president, Abdleziz Bouteflika, och militära aktioner som hållit FIS-grupper i schack.
Det irakiska ledarskapet har effektivt eliminerat alla medborgerliga rättigheter till liv, frihet, fysisk integritet, tankefrihet, yttrandefrihet, mötesrätt och föreningsrätt, enligt FN:s rapportör om mänskliga rättigheter, Max van der Stoel.
I Saudiarabien är politiska aktiviteter och organisationer helt förbjudna, och kvinnors ställning är bland de sämsta i hela arabvärlden. De får inte köra bil, de måste få tillstånd av en manlig släkting för att kunna resa utomlands och ha manlig eskort vid resor inom landet.
(990812)
.
