990521 (IPS) – Chhim Hak är bonde och han hade odlatsina risfält i åratal när han plötsligt en morgon vaknade uppoch upptäckte att hans mark blivit militärens egendom. Konfiskeringav mark, lik den Chhim Hak och över hundra andra familjer råkat utför, inträffar ofta i Kambodja. Nu tycks dock bönderna ha fåttnog.
De bönder som blivit av med sin mark på detta sätt har länge väntat tålmodigt på att rättssystemet ska lösa frågan. Nu tycker de att de har de väntat länge nog. Hundratals bönder har de senaste veckorna demonstrerat dagligen utanför nationalförsamlingen. Protesterna har fortsatt trots myndigheternas löften om att titta närmare på fallen och om att frågan ska sättas näst överst på den politiska dagordningen, efter inbördeskriget.
Dagens system att lösa dessa tvister präglas av korruption, ett dåligt lagverk och en enorm byråkrati. Krav på reformer kommer inte bara från den nya jordlösa bondegrupper, utan också från utlandet.
Kambodjas politiska analytiker är ganska överens om att frågan om jordreformer är en chans för den nya regeringen att visa handlingskraft och gott ledarskap. De anser också att den orättvisa markfördelningen i landet kan leda till en social explosion i samband med lokalvalen senare i år, om den inte förändras.
75 procent av bondebefolkningen har inga papper på att de äger den mark de odlar. Det beror på att Röda khmererna avskaffade äganderätten på mark under 1970-talet och att lagarna som införts sedan dess varit otillräckliga.
1989 återinförde den dåvarande kommunistregeringen rätten att äga jord. Men myndigheten som utfärdar äganderättsintyg har bara behandlat tio procent av de 4,5 miljoner krav som kommit in sedan dess.
Systemet för beviljande av äganderätt – ett brev från de lokala myndigheterna som bekräftar äganderätten – har lett till omfattande maktmissbruk och korruption. Resultatet är att det i dag pågår tusentals rättstvister om äganderätt till jord. Tvisterna varierar från mark som beslagtagits från fattiga bönder till mer komplexa fall, som det där amerikanska oljebolaget Caltex är inblandat i konflikten om ett område i huvudstaden Phnom Penh.
Antalet fall av konfiskering till förmån för landets militärer, eller andra rika och mäktiga, har ökat allt eftersom landets ekonomiska aktivitet ökat. Kambodjas byrå för rättshjälp representerar i dag 15 000 personer i marktvister. Byråns vice direktör, Lean Chenda, uppskattar att militären är inblandad i 40 procent av fallen.
Ofta finns det dock ingen hjälp att få för de fattiga inom landets rättsväsende. Rättsapparaten nära nog havererar under bördan av marktvister, och juridiska experter säger att vinnaren nästan alltid är den som kan betala flest vittnen. Som exempel ger han en general som helt enkelt struntat i att infinna sig i rätten, trots att han anklagas för att 1993 ha kört bort 300 familjer från mark som de hade rätten till.
En ny lag håller på att utarbetas, men enligt internationella och kambodjanska jurister som gick igenom förslaget tidigare i år, skyddar den inte de små jordägarna i tillräckligt stor utsträckning från expropriering, och inte heller den kollektiva äganderätten till mark som stamfolk i bergen praktiserar.
Utländska givare pressar nu på myndigheterna för att få igenom en mer rättvis jordlag. Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, ska ha ställt till förfogande ett lån på drygt 200 miljoner kronor för att påskynda jordbruksreformerna. Analytiker säger också att Kambodja knappast kan förvänta sig några utländska investeringar av betydelse innan man infört ett dugligt system för äganderätten till jord.
– Det påverkar investerare och givare. Vem vill bygga en skola eller ett sjukhus om det inte finns någon garanti mot att området inte kan beslagtas? frågar sig Shaun Williams, som arbetar för hjälporganisationen Oxfam.
Williams säger att medan allt mer mark koncentreras till några få spekulanter och rika jordägare, håller Kambodja på att få för lite jordbruksmark till sin växande befolkning. Cirka 90 procent av landets befolkning bor på landsbygden.
Regeringen väntas presentera det nya lagförslaget för nationalförsamlingen före augusti månad, men det innebär inte att processen därmed är avklarad. Omstridda lagförslag har alltför ofta fastnat i parlamentet och dessutom uppstår ofta problem med genomförandet av de lagar som godtas.
Marktvisterna har blivit en het politisk fråga, och premiärminister Hun Sen har gett provinsguvernörerna besked om att lösa tvisterna innan slutet av juni. Jordreformen ser ut att bli huvudfrågan vid Kambodjas första kommunalval i slutet av året.
(990521)
.
