990512 (IPS) – Den nya biologin – kloning och genetisktmodifierade organismer – skrämmer många människor. Därförkonstaterar nu FN
Den stora oro som uppstått bland allmänheten inför den nya biologin har sitt ursprung i fåret Dollys födelse. Dolly klonades från en enda cell från juvret på ett annat får i april 1996 i Skottland. Den stora uppmärksamhet som kloningen fick ställde många frågor om följderna av gentekniken, bland annat etiska frågeställningar om eventuellt missbruk av den genetiska informationen. Vem äger gener och genetiska koder? Innebär Dolly att också människor kan klonas? Är det acceptabelt att klona människor, exempelvis om någon inte kan få barn?
Den snabba utvecklingen inom gentekniken har fått Unesco och Internationella vetenskapsrådet, ICSU, att organisera en stor världskonferens om vetenskap i juni i Budapest. Fler än 2 000 vetenskapsmän, icke-statliga organisationer och statliga institutioner ska medverka.
Konferensens mål är att utarbeta en “Världsdeklaration om vetenskap om användandet av vetenskaplig kunskap” och en handlingsplan med nya regler för forskare och politiker.
Redan 1993 antog Unesco Den internationella bioetiska konventionen, som tydligt säger nej till kloning av människor i reproduktivt syfte. Det ansågs stå i “kontrast till mänsklig värdighet”. Deklarationen antogs enhälligt av Unesco 1997 och FN:s generalförsamling 1998. Den är den första konventionen om genetik inom FN-systemet.
FN-konventionen är bara ett moraliskt åtagande och inte juridiskt bindande. Däremot har flera länder förbjudit kloning av människor genom de nationella lagverken. Argentina, Storbritannien, Kanada, Danmark, Tyskland, Italien, Nya Zeeland, Norge, Slovakien, Spanien, Sverige, Schweiz och USA har lagar, som förbjuder kloning av människor. Minst nio andra länder har tillsatt kommittéer som gett liknande rekommendationer.
Nobelpristagaren och ordföranden för Internationella vetenskapsrådet, Werner Arber, menar att “allmänheten tycker att något mäktigt sker, som de inte har kontroll över”. Han menar att forskarna inte har diskuterat de problem forskningen medför tillräckligt öppet med allmänheten.
Problemet kan sammanfattas med att diskrepansen mellan det vetenskapligt möjliga och det etiskt försvarbara i dag har blivit för stor.
År 2002 eller 2003 kommer forskningen att ha kartlagt hela den mänskliga genuppsättningen – endast 15 år efter forskningen påbörjades. Det innebär att man har identifierat och lokaliserat 80 000-100 000 gener på de 23 kromosompar som finns i varje cell i människokroppen. Dessa bär på det genetiska anlaget i form av DNA.
Nästa steg är att identifiera varje gens funktion, vilket skulle innebära att forskare kan ersätta “defekta” celler. Denna teknik kallas genterapi. Genom denna kan forskarna till exempel modifiera ett pars könsceller så att en genetiskt ärvd sjukdom inte går i arv till fostret. Tekniken har uppenbara för- och nackdelar, men är fortfarande förbjuden i de flesta länder.
– Forskarsamhällets uppförande är i allmänhet mycket bra, och det är politikernas uppgift att dra gränsen mellan det som är möjligt och det som är etiskt försvarbart. Det kan varken vetenskapsmän eller tekniker göra, säger Frederico Mayor, Unescos generalsekreterare.
(990512)
.
