990510 (IPS) – Amerikanska aktivister försöker påverka multinationella företag att bättre respektera mänskliga rättigheter och att ta miljöhänsyn. Och när informerade aktieägare ställer krav kan det börja hända saker.
Aktivisterna informerar aktieägare om företagens baksidor för att förhindra oansvariga investeringar. På aktieägarnas årsmöte i företaget Freeport McMoRan informerade den indonesiske människorättskämpen John Rumbiak exempelvis investerarna om att gruv- och koppar företaget var inblandat i brott mot de mänskliga rättigheterna vid gruvan Grasberg på Irian Jaya, den västra halvan av ön Nya Guinea.
Enligt Rumbiak gör sig den indonesiska militären skyldig till övergrepp mot lokalbefolkningen medan de är inhyrda av företaget för att vakta gruvan.
– Ert företag används för att tortera människor, sa Rumbiak.
Grasberg är en av världens största gruvor och landets största enskilda skatteinbringare. En undersökning publicerad av det australiska rådet för utrikesbistånd 1995, rapporterar om sex månaders terroraktioner vid PT-Freeports anläggning, under vilka 37 människor dödades av indonesisk militär.
Giftigt avfall från gruvan uppges också ha förgiftat det fiskevatten som den lokala ursprungsbefolkningen är beroende av. Den stämmer nu företaget på sex miljarder dollar för brott mot de mänskliga rättigheterna och miljöförstöring vid domstolarna i delstaten Louisiana. Talesmän för företaget kallar stämningen grundlös.
Men många av de egna investerarna börjar nu ifrågasätta företagets trovärdighet. Till exempel bolaget Christian Brothers Investment Services, som innehar över 5 800 aktier i gruvföretaget.
De anser att stämningen är ett exempel på hur företagsledningen misslyckats med att kontrollera företagets förgreningar utomlands och ställer frågan hur företagets relationer till ursprungsbefolkningen kan ha blivit så dåliga så att en stämning kommit till stånd.
Ett liknande scenario utspelades nyligen i delstaten New York. Där gällde det Texacos arbete i Ecuador. Information delades ut till aktieägarna av miljöorganisationer som anser att företaget förgiftar regnskogen.
Efter år av liknande arbete med att informera investerare om förhållandena på företagen har grupper med aktieägare vid flera företag föreslagit resolutioner för att förändra företagens arbetssätt eller begära undersökningar av påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna eller miljöförstöring. Sådana resolutioner är inte bindande, avser att få ledningens fulla uppmärksamhet.
Ett exempel skedde förra veckan på oljebolaget Chevron. Då röstade aktieägare emot ledningen vad gäller en resolution som krävde att företaget dokumenterar de utsläpp som förorsakar växthuseffekten som företaget är ansvarigt för.
Sju procent av aktieägarna röstade för resolutionen och sex lade ner sina röster. Enligt federal lag måste efter ett sådant utfall resolutionen tas upp även nästföljande år.
Chevron är medlemmar i en koalition, som kallas den globala klimatkoalitionen. Den samlar en grupp industrier som har spenderat miljontals dollar för att omintetgöra Kyoto protokollet, den internationella överenskommelse som begränsar industriländernas utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Förutom Chevron är bland annat Ex
n, Ford och General Motors med i den koalitionen. Deras aktieägare har också lagt fram förslag för att begränsa företagens utsläpp.
Vissa av aktieägarna välkomnar att ett antal europeiska företag har dragit sig ur koalitionen, så som brittiska Petroleum och brittiska- holländska Shell.
– Den här omröstningen borde göra Ex
n och andra nervösa, säger Patricia Daly, katolsk nunna och aktieägare i Chevron.
– De riskerar att aktieägarna vänder sig till andra, mera framsynta, bolag.
Ett annat exempel är att 13 procent av aktieägarna i Occidental Petroleums vid senaste årsmötet röstade för en resolution som säger att företaget skall analysera riskerna av ett planerat oljeborrningsprojekt på land som tillhör ursprungsbefolkningen i den colombianska regnskogen.
Ledarna för U'wa-folket, som bor på området, har uppmanat aktieägarna att stoppa den projekterade oljeborrning på mark som är helig för dem. Hela samhället om 5 000 människor har hotat med kollektivt självmord om borrningarna inleds.
– Denna omröstning visar att oron över projektet har spritt sig utanför Colombia och aktivistkretsar till inflytelserika aktieägare, säger Shannon Wright på Rainforest Action Network.
– Företaget har inte längre råd att strunta i frågan.
(990510) .
