990423 (IPS) – De kinesiska myndigheterna i Xinjiang görsig skyldiga till grava övergrepp mot regionens största minoritet,uigurerna, enligt Amnesty. Deras rapport släpps samtidigt som FNgranskar brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina.
Tusentals uigurer har fängslats de senaste åren och många har avrättats efter tvivelaktiga rättegångar. Avrättningar helt utan rättegång har också förekommit, enligt Amnesty.
Rapporten lades fram samtidigt som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter ser över en resolution där Kina fördöms för att inte respektera de mänskliga rättigheterna.
– Våldet i Xinjiang, tillsammans med det långvariga förtrycket i andra områden i Kina och Tibet, borde få de medlemmar i kommissionen som ännu inte stödjer resolutionen att göra det, säger T. Kumar, på USA:s sektion av Amnesty International.
– Vi menar då särskilt de som är redo att starta ett krig i Kosovo, men saknar modet att utmana Kina, säger hon.
Kina har högljutt protesterat mot Natos intervention i Jugoslavien, av rädsla för att det skall skapa ett, för Kina, farligt prejudikat vad gäller minoriteters rättigheter.
Den autonoma provinsen Xinjiang täcker nästan 17 procent av det kinesiska fastlandet och gränsar till Mongoliet, Kazakhstan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Ryssland.
De företrädesvis muslimska uigurerna utgjorde mer än 90 procent av provinsens befolkning när kommunisterna tog över makten i Kina 1949. Men inflyttningen av etniska kineser har förändrat det. Enligt kinesisk statistik från 1997 är 47 procent av befolkningen i Xinjiang uigurer, mot 42 procent etniska kineser och sju procent betående av kazaker och andra minoriteter. Totalt har provinsen ungefär 17 miljoner invånare.
Men enligt utländska experter har kineserna varit fler än uigurerna ända sedan 1980, och den kinesiska inflyttningen har bara ökat de senaste åren. Delvis på grund av att arbetslösheten förvärrats i hela Kina sedan man införde ekonomisk reformer.
De kinesiska myndigheternas inställning till den muslimska minoriteten har varierat över tiden. De lättade på sitt grepp över den strategiskt viktiga regionen mot slutet av 70-talet. Moskéer öppnades och nya byggdes och uigurer tilläts att resa utomlands. Men liberaliseringen fick ett abrupt slut mot slutet av 80-talet då regimen pressades av demokratiseringsförsök från flera håll och fruktade att förlora kontrollen över landet.
Myndigheternas oro ökade när våldsamma protester utbröt i provinsen 1990. Bland annat dog 50 människor under ett upplopp i närheten av Kashgar. En av orsakerna till protesterna var nya regler för hur många barn uigurer fick lov att föda. Sedan dess har det fortsatt att vara spänt i regionen. Spontana demonstrationer, upplopp och till om med bombattacker i huvudstaden Urumqui har skett kontinuerligt.
Regeringen har svarat med ett ökat förtryck mot vad de benämner som separatister, terrorister eller religiösa extremister. Konflikten har förvärrats ytterligare efter 1996, enligt Amnesty.
Amnesty har dokumenterar 210 dödsdomar och 190 avrättningar i Xinjiang sedan januari 1997. I de flesta fall har det gällt uigurer anklagade för terrorism. Amnesty rapporterar även om gripandet av minst 200 politiska fångar under 1990-talet, vilka antas sitta i förvar än idag.
Många av de fängslade har torterats. Enligt Amnesty har extremt grymma metoder använts, så som att fångarna har fått sprutor som gjort dem psykiskt instabila eller som fått dem att förlora delar av sin talförmåga. Manliga fångar har fått objekt uppstoppade i sina könsorgan.
Amnesty skriver också att det är mycket svårt att få information om situationen i provinsen på grund av regimens hårda kontroll.
(990422)
.
