990420 (IPS) – Årets fröken Peru, Rosa Cartagena, är dansare, volleybollstjärna och svart. Utnämnandet av henne fört upp debatten om rasism i Peru på dagordningen.
Peru är ett multietniskt land. Befolkningen är så mångfacetterad att det är svårt att avgöra de olika etniska gruppernas proportion av landets 26 miljoner invånare.
Men trots Perus etniska blandning är Rosa Cartagena den första fröken Peru på 51 år som inte är av europeiskt-latinskt ursprung.
– Jag är stolt över att vara svart och glad över att ha blivit vald. Detta är ett bakslag för rasdiskrimingeringen som, trots lagarna och vad folk säger, fortfarande utövas i vårt land, säger Rosa Cartagena.
– Trots att Perus grundlag stadgar att alla är lika mycket värda och att inga officiella dokument refererar till ras, så vet vi alla att det finns rasism i Peru, säger Imelda Vega, sociolog på det katolska universitetet i Peru.
Enligt Vega är restriktioner på grund av ras och samhällsklass ibland osynliga, men trots det effektiva.
– Till exempel blir en svart tonåring aldrig antagen till statliga utbildningar som till marinkåren eller flygvapnet, och om någon protesterar så blir han tillsagd att det beror på att han inte klarade intagningprovet.
Enligt Vega är det tre grupper som drabbas av diskrimineringen -ursprungsbefolkningen, asiater och de som har afrikanskt ursprung. Enligt hennes beräkningar tillhör 94 procent av peruanerna någon av dessa tre grupper.
– I Peru praktiseras dold rasism, vilket är den mest skadliga. Vi är en av de mest rasistiska nationerna i världen, tillsammans med Sydafrika och USA, säger Dennis Vargas, tjänsteman vid parlamentet och själv medlem av ursprungsbefolkningen.
Aktivister har länge klagat på bristen på kommunikation mellan ickestatliga organisationer och regeringen i kampen mot rasismen. Bland annat har olika grupper anklagat restauranger och dansställen i Lima för diskriminering. Myndigheterna utredde dock inte anklagelserna utan lyssnade på restaurangägarna som åberopade kommersiell frihet att släppa in vilka gäster de ville.
Men då slog sig ett antal olika människorättsorganistioner, studentföreningar och artister ihop och organiserade protester. Den kampanjen väckte kongressen som i januari stiftade en lag om att alla peruaner skall ha samma rätt att nyttja allmänna och kommersiella etablissemang.
(990420) .
