990413 (IPS) – Sydkoreas president Kim Dae Jung åtnjuteromvärldens aktning tack vare sin bakgrund som ihärdig människorättsaktivist, men hans meriter på det området iegenskap av president har inte varit lika lysande.
Sydkoreanska Amnesty förbereder just nu en kampanj som ska vara mellan 17-30 maj, och som förespråkar en serie reformer inom området mänskliga rättigheter i landet. Reformerna innebär bland annat att de fackföreningsledare som i dag är fängslade ska släppas fria, att dödsstraffet ska avskaffas, att landets säkerhetslagar ska ses över och att en statlig kommitté för mänskliga rättigheter ska bildas.
Kampanjen samordnas i samtliga 120 länder där Amnesty International verkar.
Sydkoreas nationella säkerhetslagar är centralpunkten för debatten kring de mänskliga rättigheterna i landet. Frågan gäller om de kan slopas eller inte. Förespråkarna menar att de måste finnas kvar så länge landet officiellt är i krig med Nordkorea och spänningarna fortfarande är stora mellan länderna. Kritikerna menar dock att lagarna används som en förevändning för att kunna slå till mot dissidenter och oppositionella.
Kim Dae Jung är den första oppositionelle som lyckats bli landets president. Han dömdes själv enligt de omdebatterade säkerhetslagarna till döden på 1980-talet. Men sedan han intog presidentämbetet i februari 1998 har inget hänt med lagarna.
Ett exempel på hur känslig frågan om säkerhetslagarna är, är turerna kring frisläppandet av den 70-årige nordkoreanen Woo Yong Gak för ett par månader sedan. Han är en av de politiska fångar som suttit fängslad längst tid i världen. Woo Yong Gak spenderade 41 år i total isolering. Frigivningen upprörde det konservativa, anti-kommunistiska lägret, som kräver motsvarande handling från de nordkoreanska myndigheterna.
– Varför ska vi frige fångar när 441 sydkoreaner sitter i Nordkorea, däribland 22 som bevisligen sitter i det beryktade POW- lägret? frågar Lee Chull-Seung, som leder en anti-kommunistisk grupp vid namn Nationella rådet för frihet och demokrati.
Sydkoreas regering medger att det finns 199 politiska fångar i landet, däribland 181 före detta studentaktivister och 18 fackliga ledare.
158 politiska fångar fick amnesti den 1 mars 1999, årsdagen av Kim Dae Jungs tillträde på presidentposten. Bland de frisläppta fanns 17 kommunistiska spioner, som suttit fängslade i 29 år eller mer.
Vid ett besök i Sydkorea i september förra året sa Amnesty Internationals generalsekreterare, Pierre Sane, att det fortfarande sitter över 400 samvetsfångar bakom lås och bom i landet – även efter Kim Dae Jungs tillträde. Sane gav sitt stöd åt Kims strävan att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna, men poängterade att mycket återstår att göra, så länge säkerhetslagarna används, dödsstraffet är tillåtet och det finns politiska fångar i landets fängelser.
Att dödsstraffet fortfarande finns kvar är en stor besvikelse för många. Uppståndelsen var stor då 26 fångar avrättades i början av 1998, strax före Kims tillträde.
Många bedömare påpekar dock att det är en stor framgång att debatten nu går hög och att människor kan protestera mot förhållanden så som politiska fångar.
– Situationen för de mänskliga rättigheterna har förbättrats väsentligt under Kim Dae Jungs tid som president, säger en anställd vid Amnesty Internationals kontor i Sydkorea som vill vara anonym.
– Om någon greps för spionage på 1970- eller 1980-talet dömdes den till minst 20-30 års fängelse. I dag får personen ett straff på ett eller två år, säger han.
President Kim tillåter också manifestationer till minne av människorättsaktivister och demokratikämpar – något som inte var tillåtet tidigare.
Flera av presidentens motståndare använder dock de magra resultaten inom området mänskliga rättigheter som argument mot honom. ''President Kim Dae Jung är en diktator'', sa den förre presidenten Kim Young Sam nyligen. “De mänskliga rättigheterna är fortfarande åtsidosatta, och många fångar torteras”, sa han vidare.
Kim Young Sam har länge varit Kim Dae Jungs politiske ärkefiende. De var båda ledare för var sin oppositionell grupp och dömdes av den militära regeringen som styrde landet under 1970- och 1980- talet.
(990413)
.
