990321 (IPS) – Kina har klarat sig bra genom den ekonomiska krisen i Asien, men trotsdet uppger nu myndigheterna att det inte finns stor anledning tilloptimism vad gäller ekonomin i år.
1999 kunde ha varit ett glädjens år för Kina. Det är 50 år sedan kommunisterna tog makten i landet, men de dåliga ekonomiska utsikterna har gjort att festen kommit av sig något.
För bara en kort tid sedan skulle kinesiska ledare med stolthet ha sagt att Kina klarat sig mycket bättre än sitt grannland Ryssland. Kommunisterna har lyckats klamra sig fast vid makten i Kina, till skillnad från Ryssland. Dessutom har den ekonomiska utvecklingen varit betydligt bättre. Nu har dock tiderna förändrats och Kinas finansminister, Xiang Huicheng, medger att landets ekonomi inte är vad den var för en kort tid sedan. Detta framgick tydligt i ett uttalande vid en presskonferens i Peking nyligen, där han sa att “det finns inte rum för optimism under 1999.”
Kinas ekonomi är fortfarande den snabbast växande i världen, men den makalösa tillväxttakten har stannat upp. Landet betraktas fortfarande som en lovande exportmarknad, och en förmånlig plats för utländska företag att slå sig ned.
På sistone har kritik framkommit mot premiärminister Zhu Rongjis Keynes-inspirerade politik. Få tror nu att denna strategi kan skapa ekonomisk tillväxt samtidigt som arbetslösheten hålls nere.
Förra året avsattes 9 500 miljarder kronor till byggnads- och infrastrukturarbete i Kina. Pengarna skulle enligt planerna räcka för att hålla kinesiska arbetare sysselsatta inom dessa branscher i tre år framöver.
Trots ambitiösa planer har inte myndigheterna lyckats finansiera denna plan, bland annat på grund av bristande skatteintäkter. Kina ser sig nu nödgat att sälja obligationer för att finansiera projekten.
Kostnaderna för projekten är så höga att regeringen spenderar hälften av sina utgifter bara på att betala räntor på lån. Statistiken för ränteutgifter visar att de utgör en allt större del av myndigheternas utgifter. Förra året utgjorde räntorna 23 procent av statens utgifter.
Kommunistpartiet har detta år slagit underskottsrekord i statsbudgeten. Förra året visade beräkningarna på ett minus på 150 miljarder kronor. Planen med underskottet var att hålla så många kineser som möjligt sysselsatta, förklarade Rongji på folkkongressen tidigare denna vecka.
Bort emot en miljon arbetare kan bli arbetslösa om tillväxten minskar med en enda procent. Detta är ett högt pris för Kina som dras med ett stort socialt missnöje till följd av massavskedanden vid de statliga företagen.
I städerna är omkring 15-21 miljoner kineser utan arbete. Det är mellan åtta och tio procent av städernas arbetskraft. Kinas ekonomiska tillväxt har sjunkit gradvis från 14,2 procent om året 1992 till cirka sju procent under 1999. Det är en procent mindre än i fjol.
Antoaneta Bezlova IPS/ Peking 990319
.
